Hemligheter kan inte gömmas för alltid

Jag vill ha mer, nu!

Jättebra! Mer

Snälla!

Ny läsare!
Jättebra! *bevakar!*

Börjar skriva på nästa del nu

Jaaa!!! Då kommer det mer snart!!!

SUPER!

Draco Malfoy

Jag betraktade flickan som ville bli kallad Ella framför mig. Jag var säker på att det inte var hennes riktiga namn men jag kunde lika gärna kalla henne för det.
”Hur blir det med badet du pratade om?” frågade hon mig och log tveksamt. Jag log tillbaka och pekade mot dörren som ledde till badrummet.
”Badrummet är därinne.” sa jag och hon började resa sig upp. Hennes rörelser var stela och såret på hennes mage började blöda igen. Hon lyckades ställa sig upp men hon började skaka och tog tag i sänggaveln för att stödja sig.
”Behöver du hjälp?” frågade jag henne, hon svarade genom att skaka bestämt på huvudet. Hon släppte sänggaveln och började ta några försiktiga steg mot badrumsdörren. Utan förvarning föll hon ihop och var nära att ramla mot det mörka trägolvet. Jag tog två snabba steg fram och fångade henne precis innan hon nuddade marken. Hon tittade upp på mig med en flackande blick, som om hon hade svårt att fokusera blicken på en punkt.
”Jag visste att du skulle falla för mig så småningom. Men det gick snabbare än vad jag trodde att det skulle gå.” sa jag och log ett leende som jag hoppades skulle vara charmigt. Hennes ögon fann mina och hon blängde på mig.
”Släpp mig. Jag blev bara lite yr, jag kan gå själv nu.” sa hon och försökte slita sig loss från mig. Hon var så svag att det inte ens var ansträngande att hålla fast henne. Efter en stund sprattlande gav hon upp och mötte min blick igen.
”Vad det något mer du ville eller kan du släppa mig nu?” frågade hon.
”Är det så svårt att visa lite tacksamhet?” svarade jag och log åt hur hon rodnade.
”Tack.” muttrade hon och gjorde ett försök att resa sig upp. Jag släppte henne inte utan lyfte upp henne och kastade henne över axeln. Hon kved till av smärta, hon hade antagligen fått ont i hennes sår igen. Hon hämtade sig snabbt och började boxa mig på ryggen. Jag bar med henne in till badrummet och satte ner henne på bänken bredvid handfatet. Hon var arg på mig och öppnade munnen och skulle precis börja skrika på mig när jag la handen över hennes mun. Jag skakade på huvudet och hon bet mig i handen till svar. Jag drog ut mig min hand, hon hade bitit hårt men det hade inte gått hål på skinnet.
”Tack för hjälpen till badrummet men jag klarar mig själv nu.” morrade hon. Jag log och tog upp min trollstav och fyllde på badkaret med varmt vatten.
”Jag kan inte lämna dig själv och riskera att du svimmar igen.” sa jag och log mot henne.
”Jag klarar mig själv. Vadå, hade du tänkt stanna här medans jag badar?” frågade hon argt. Jag höjde på ena ögonbrynet och hon rodnade när hon förstod att det var exakt vad jag tänkte göra.
”Klarar du att ta av dig kläderna eller vill du att jag ska göra det åt dig?” frågade jag och ställde mig framför henne. Hon blängde på mig men det såg ut som om hon hade bestämt sig för att ge upp för hon började ta av sig sin tröja. Hon stannade med tröjan precis ovanför naveln.
”Vänd dig om.” sa hon och jag gjorde som hon sa. Jag ställde mig så att jag hade henne bakom mig och badkaret framför mig. Plötslig puttade hon till mig bakifrån så att jag ramlade rakt ner i badkaret. Vattnet stänkte åt alla håll och Ella skrattade högt bakom mig. Jag vände mig argt om och hon log lite busigt mot mig. Jag tog tag i henne och lyfte ner henne i badet, hon slutade inte skratta. Men hon tystnade när hon såg hur fort vattnet färgades rött. Hon tittade upp på mig med rädda ögon innan hon svimmade och gled ner under ytan.

Bra! MER

Håller med.