LotR (Privat)

Keya nickade, "Ut och umgås med dem då." sa hon och log halvt, hon kunde tillbringa tiden på rummet, något skulle hon kunna hitta på.

Han lutade sig tillbaka i stolen. "Jag vet inte" Banner tittade på henne. "Vad tänker du göra?"

Keya rycker på axlarna, "Gå till rummet." sa hon bara, att umgås med folk tänkte hon inte.

Han bet sig fundersamt på läppen. "Jag kommer känna mig skyldig om jag lämnar dig, Keya" Han korsade armarna över bröstet. "Jag kan inte roa mig då"

Keya suckade lätt, "Det behöver du inte det är mitt val att inte umgås med dem." sa hon vänligt även om det värmde att han kände så. "Jag kan inte umgås med folk att jag kan det med dig är otroligt." sa hon bara.

Han muttrade. "Tja, det hjälper inte mig" Han rätade på sig i stolen. "Inte för att jag känner ett sådant stort behov av att umgås med dem, Keya"

Hon såg på honom, "Varför inte det då? Ville du inte umgås med dem? Det är okej för mig." sa hon och log svagt mot honom.

Han lyfte fingret upp mot sitt öga. "Jag gillar att betrakta"

"Se på dem? Vilket nöje?" sa hon undrande, vad var det för kul med det i hennes ögon var alla märkliga och karlarna monster.

"Det är intressant att se dem leva sina liv, ibland bara. Har det aldrig hänt dig att dina ögon låsts fast vid någon person? Undrande hur de lever? Jag gör" Han log generat. "Det kändes som frihet när jag var yngre, Keya, och det har blivit en vana, är jag rädd"