Life - Lupple & Medi PRS

"Det är väll självklart. Du kan få stå under min ros om du vill." Han flyttade sängen och log.
"Det kanske inte är lika varmt men det går att ordna med en liten filt." Han log.
"Så är du redo att sova?" Viskade han.

Ek nickade lyckligt. "Detta blir perfekt." Log hon och flög över dit och nickade. "Jag är redo. "Log hon och kröp ned i sängen och såg på honom. "Sov gott."Viskade hon och vinkade åt honom.

"Sov gott själv." Han gick till sin säng, klättrade upp och lade sig, somnade.

Morgonen vaknade Olivia tidigt och smekte Gabriel över nosen.
"Jag måste jobba lite." Viskade hon och tog sig ur sängen. Hon klädde snabbt på sig och smög ner för att steka nya pankakor med jordgubbar i.

Gabriel ruskade bort handen från sig och hörde någon prata men det var långt borta och han sträckte istället ut sig och sov vidare när han fick plats. Ja det var tills han vaknade av den fantastiska doften ifrån köket. Men då skedde det, helt okontrollerat så skiftade han form till människa och svor för sig själv men var evigt tacksam för att ingen såg denna gången.

Hon ställde sig att vispa grädde och lade fram allt och ställde sig vid trappan.
"Okej era sömntutor. Det finns kärelekspankakor med grädde. " Hon log och såg ut. Det var strålande solsken och hon hajade till. Om det fans regn och åska så måste det finnas ett väsen vid namn snö. Detta gjorde henne glad och hon hoppade jämnfota. Hon kanske kunde be om mycket snö?

Han hörde hennes ord och ryckte åt sig en filt och drog den omkring kroppen och stegade ut från rummet och likaså gjorde Sammy. De såg på varandra och sedan var den en tyst och stillsam strid om vem som skulle gå ned först. Gabriel insåg det fåniga och stannade upp och backade. "Godmorgon Sammy, kul att se att du mår bättre. " Log han och Sammy log och gav Gabriel en snabb kram innan han rusade ned mot köket och satte sig vid köksbordet och såg på maten. Gabriel gick lugnt ned och pussade Olivia på kinden. "Godmorgon och varför hoppar du så?" Frågade han roat.

Hon såg på honom med en ivrig blick.
"Om Regn och Åska är väsen så måste snö vara det med. Vi kan be om snö!" Förklarade hon och nickade.
"Jag har alltid älskat snö. " Hon log mot Sammy och gav honom en kram.
"Vad bra att se dig på benen igen Sammy. Jag är så glad att du mår bättre."

Gabriel skrattade till av hennes ivriga blick och otroliga lycka. "Det kanske vi kan." Flinade han och gick mot köket och satte sig med ett grepp om Olivias hand.

Mi smekte Ethan varsamt över kinden och pussade hans panna. "Frukost mitt hjärta, frukost för dig."Viskade hon leendes.

Hon log, nickade och gick med dem. Det såg så mycket ut och hon log mjukt.
"Hoppas ni gillar det." Viskade hon och satte sig.

Ethan hade vaknat och såg upp på henne.
"Måste jag?" Viskade han och drog henne till sig
"Jag behöver vila mer. Du är det jag behöver." Viskade han.

Sammy plockade till sig några pannkakor och började äta. "Så gott."Mumlade han mellan tuggorna och Gabriel log. Kramade Olivias hand. " Har du sovit gott?" Frågade han leendes och tog några han också.


Mi såg på honom och följde med närmare honom och log. "Om du går ned och äter nu, så väntar jag här så kan vi göra precis vad du vill sen."Viskade hon leendes.