(PRS) mellan Dragon Fantasy & Scorpius-Hyperion-Malfoy

"Han är ett halvblod och det är ju inget fel med honom? Eller var det fel på hans mor som förälskade sig i en mugglare?" skriker hon tillbaka och känner efter sin stav, men den är kvar i hennes rum, han verkade så arg tänk om han skadade henne? Men ärligt så brydde hon sig inte om det nu, hon ser på hans märke, "Hur kan du säga så när du inte ens mött mugglare? och mugglarfödda är precis lika bra som vi är." skriker hon åt honom och nickar, "Och varför får jag inte det då?" säger hon argt, men hon hade lugnar sig lite.

"Han är inte det! ljug inte!" Thane håller fortfarande i sin, höjer den lite medans han tar några steg fram till henne. "dom är under oss! r-rent blod är allt!! om du inte förstår det så - " Thane suckar argr och ser på henne med en intensiv blick. "ibland så måste han hålla de hemligt." Thane börjar lugna ner sig, fast inte mycket, hans humör har aldrig varit särskilt bra.

"Han är det visst, han tillhörde släkten Gaunt som visserligen härstamar från Salazar. Hans mor var Merope Gaunt och hon kära ner sig i en mugglare en typ adling som hette Tom Riddle. Och Voldemort heter egentligen Tom Marvolo Riddle och är halvblod." säger hon vasst och backar inte en tum inte ens då han höjer sin stav mot henne. "Okej, jag vill ändå inte följa med på dina vanvettiga uppdrag. Men säg till." fräser er hon argt.

"Jag vet vem han är släkt med! med det blodet är han i princip renblodig." säger Thane argt och trycker sin trollstav mot hennes hals. "bra, du skulle inte klara det ialla fall." han tar några steg tillbaka innan han lägger sig ner på sängen med en arg blick mot taket.

"Han är halvblod och med jätte mycket mugglarblod i sig." säger hon argt och känner staven mot hennes hals och kan inte undgå att släppa en flämtning, "Varför skulle jag inte det då? Bara för att jag inte höjer staven åt vilken småsak som helst." fräser hon argt åt honom och granskar honom med illsken blick.

"Jag tänker inte prata om det här mer!" väser han och vänder på sig innan han tar upp en bok och börjar läsa,som att han ignorerar henne. "jävla Snappare!" tänker han argt och fortsätter att läsa.

Hon ser surt på honom och överväger att slå till honom men det gör hon inte. Utan hon hoppar upp på sägen och vrider boken argt ur hans händer, med bara den styrka man får när man är riktigt förbannad. Sedan sätter hon sig över honom och håller fast hans armar tryckt mot sängen, "Jag säger sanningen, men du vill inte tro mig." väser hon argt och stirrar honom i ögonen.

Thane vänder lätt på dom så att han är överst. "Jag vet vem han är men han är värdigt, med såndant blod .." han skakar på huvudet och ser henne rakt i ögonen. "bara ha tyst innan jag gör något dumt." säger han kallt och kliver av sängen.

"Jag har inte för vana att vara tyst." säger hon alvarligt och ser på honom, hon var inte rädd för honom och skulle han göra henne illa skulle han mest göra sig illa själv över vad han gjort. Hon visste att hon nästan provocerade fram något ur honom, varför visste hon inte men hon var bara fortfarande vred.

"Sluta med det!" säger han argt och skakar på huvudet. "kan du bara vara tyst." Thane verkar bara upprepa sig själv och han ser inte på henne utan ser ut ur fönstret där det ösregnar, himlen är mörk och fylld med moln.