Johanna and Thalia back in the Hunger Games

"Men det är inte meningen att du ska behöva lyssna till det ändå" säger Johanna. Men sedan kom Finnick ut ur sin lägenhet, med samma frisyr som han haft tidigare. Den enda skillnaden var ju att han hade kläder på sig nu. "Men Finnick, sluta se så bra ut i alla kläder du tar på dig. Vi andra kan väl faktiskt få känna oss snygga också väl?" skämtar hon och ler. Finnick skrattar, och skakar på huvudet. "Då får jag väl gå utan då" säger han, vilket får Johanna att börja skratta. Hon vet att han aldrig skulle göra det.

"Nej gör för guds skull inte det." säger Thalia, Finnick Odair utan kläder, det var mer än vad hon klarade av så här på morgonen. Mrn Johanna hade rätt alla de andra såg ut som luffare i de här kläderna, men han bar dem som om det var designerkläder av högsta kvalite.

"Nej då, jag lovar" säger Finnick och ler. Det där fördömda leendet som alltid fick Johannas humör att bli gladare på bara några sekunder.
"Ska vi väcka de andra? Eller ska vi gå och äta frukost utan dem?" frågar Johanna. Helst hade hon väl bara hämtat upp Thresh, och sen gått för att äta. De fyra skulle ju spela in filmer senare idag, och säkerligen få uppgifter om något nytt de ska göra de resterande dagarna.

"Bra det." Skrattar Thalia åt Finnick och ser på Johanna "Kan vi inte bara hämta lillebror? För miss här på våningen orkade jag inte med." flinar Thalia och pekar mot Katniss dörr. De går ett stycke och ler när hon ser Thresh i trappan och kommer upp på deras våning, "Godmorgon lillebror." ler hon glatt till honom.

Johanna uppfattar att Thresh muttrar något om att han har ett namn, vilket får henne att flina. Såklart han hade det. Det var bara Thalia som ibland kallade honom lillebror.
"Nåja, mot maten med äcklig konsistens!" säger Johanna, med så lite entusiasm som möjligt, och får snart med sig gruppen bort emot matsalen.

Thalia bara flinar hon gillade att retas med honom att kalla honom lillebror eftersom Thresh var den sista man skulle kalla liten. "Det låter ju riktigt utsökt miss Mason." säger hon med fisförnäm röst och de går till matsalen och ställer sig i kö

Johanna skakar på huvudet åt Thalia. Usch nej maten här var inte god. Den smakade ju knappt något och den kändes alltid slemmig så hon kunde inte ens låtsas hålla med Thalia nu. Istället tar hon sin bricka och går bort till deras vanliga bord.

(God natt :p)

"Nej, jag vet den smakar värre än värst." flinar Thalia och de sätter sig vid bordet "Vet inte det jag, jag minns den första måltiden du lagade." flinar han som på skämt till henne och Thalia himlar med ögonen, "Jag var tio, förlorat våra föräldrar och hade en hungrig bror och en apatisk mormor, hur tror du det smaka?" säger hon en aningen surt åt honom,

(Natti, natti )

Johanna ser hur spänd Thresh blir när Thalia nämner deras förflutna. Men Johanna säger inget om det och vänder sig istället till Finnick och börjar prata om vad de kan förväntas göra nu när de är några utav revolutionens viktigaste personer.

"Men här får man mat, man ska inte klaga." säger Thersh, och visst har han rätt, mot 11an så var detta ett stort upplyft. "Undra hur det går för alla distrikt?" säger Thalia, 11an som var omgärdat av höga stenmurar med taggtråd och fredsväktare gissade hon att det var svårt för.