Life - Lupple & Medi PRS

Hon skrattade mjukt och smekte honom över huvudet.
"Min stora stygga varg." Viskade hon och log.
"Om vi ska gå på något party borde vi gå som rödluvan och vargen." Viskade hon och slöt ögone.

Han log, nickade.
"Jag gillar att hjälpa andra med magi. Magi finns överallt." Han såg ner på henne.
"Ibland är jag i våran by ibland är jag i min stuga utanför gränsen. Så om du inte är redo att vara hemma så kan du bo där en stund."

Gabriel frustade till och såg på henne med roade ögon. Det var en riktig bra utklädnad. En riktigt bra en. Han pressade nosen mot hennes kind och la sig närmare och la försiktigt ena tassen omkring henne och slöt sina ögon han också.

Ek nickade. "Det vet jag, magi är allting. "Viskade hon leendes. "Om du tittar tillräckligt noga." Log hon för att sedan se på honom med hoppfulla och tacksamma ögon. "Jag skulle gärna se din stuga." Viskade hon glatt.

Hon log innan hon somnade med armen om honom och suckade av lättnad.

Kíh skrattade och nickade.
"Då säger vi så. Vi går till min suga så får du se den." Han log och lade huvudet på sned.
"Hur lyckades du ta dig från din del till väktarens hus egentligen?"
Han log oc höll henne nära sitt ansikte för att hon skulle sätta sig på hans axel.

Hon hoppade av från hans hand till hans axel och greppade tag om hans tröja för att hålla sig fast. "Jag längtar." Log hon glatt för att sedan bli mer allvarlig, så svåra frågor. "Åh jag var i närheten, klättrade i träd."Viskade hon som svar. Det var ju sant.

"Klättrade i träd? Ek klättrar älvor i träd? Flyger ni inte?" Han skrattade och gick sakta genom skogen.
"Du får ursäkta om jag är så frågvis. Jag är bara nyfiken."
Han log mjukt och mumlade en formel och klev in i ett moln och kom ut vid en stuga.
"Framme. Orkade inte gå i en timme."

Ek såg på honom och fnissade till. "Att flyga är enkelt, att klättra är en utmaning och vad vore livet utan några utmaningar?" Fnissade hon och nickade sakta. "Det är okej." Viskade hon för att sedan se molnet och sedan helt plötsligt var de vid en stuga. Hon såg på honom med stora ögon. "Kíh, det där var urcoolt." Viskade hon upprymt och kramade hans tröja hårdare.

Han skrattade och låste upp. Han klev in och såg sig om i den lilla stugan. Snabbt tog han av sig skorna och gick mot soffa.
"Du vet att stugan är större på insidan än utsidan?"

Ek ryckte på axlarna. "Åh sånt vet jag inget om, jag menade molnet." Fortsatte hon glatt och väl när de var inne i stugan så hoppade hon ned från hans axel, föll en bra stund innan hon kom ihåg att fälla ut vingarna och tog sig upp i luften och flög omkring för att undersöka varje vrå.

Han log och fick fram en mjuk säng i samma storlek som Ek och ställde den på soffbordet.
"Det här är en mysig säng. Jag har en likadan, en större då men den är så mjuk så man har svårt att ta sig upp vissa dagar." Han log och såg på henne.

Ek såg på sängen med stora ögon. " Vad fin den var." Pep hon lyckligt och skrattade sedan. "Såklart din är större." Viskade hon roat och rörde vid sängen. "Kan vi flytta den till fönsterkarmen? Jag gillar att se ut. "Sa hon som förklaring och log.