Medeltidsroll mellan Jullan Bullan och Zora

” när pappa inte är hemma måste jag jobba varje dag” sa simon.

Hampus låg vaken och stirrade upp i taket av tältet.

Valrie såg på honom tyst.
-du vet jag vill inte du sliter ut dig redna ung
sa ohn tyst och log mjukt till


Akil höll på med små skaer

” det är lika bra att jag tar och vänjer mig” sa simon och reste sig upp från sängen för att hämta en till filt. Man såg det långa ärret som sträckt sig över hela hans rygg.

” sov” Sam Hampus.

Valrie aktade sig lite så han kom förbi och följde honom med blicken tyst
-vad har hänt på ryggen?
fårgade ohn försikigt


Akil såg på hampus
-ska
sa han tyst och sstt och lyssnar på några män då det hade blivit liv

Simon såg på henne.
” en dödsförklaring av skogsfolket” Sa han lugnt.

Hampus la sig på sidan och somnade.

Varlie såg på honom direkt
-varför det? du måste ha retat dem rätt bra för det krävs mycket
sa ohn


Akil la sig nsart i sin säng när vkanterna tystnad

” jag är från skogsfolket” sa simon och såg på henne.

Hampus hade redan somnat.

Valerie såg på honom
-varför har du inte sagt det?
frågade hon nu lungt.
-för menar har dem makerat dig e du dödens om någon högre ser dig
sa ohn

akil somande snrt

” er ledare dödsförklarade sin egna son” sa simon lugnt.

Valire såg på simon tyst
-åh.. vad hittade du ens på?
mumlade hon försikigt fram, hon själv hade inte så fin kontaktm ed ledaren heller. därlr vlat smugglanra och det hade hon fått straffas för sen