The Beauty and the Womanizer

"Det räcker med att jag dödar dig" sa Jack. Alla män skulle bli förvirrade, en del kanske skulle fly då. Han höll sitt svärd beredd på allt.

Max såg på honom och nickade.
"Sant, men jag sänder männen att skydda mig." sa han enkelt. Han var en feg man som styrde sitt läger med järnhand och rädsla, de han vågade ge sig på var de försvarslösa och nu skulle han åter på jakt, han vände Jack ryggen.

Jack såg på männen runt honom innan han gick efter Max och lät sin spets på svärdet sticka honom lite i ryggen. "Du ska ingenstans".

Nu blev Max vred och vände sig om, han var en storvuxen man som levt på god mat av alla hans pengar. Han drog sitt svärd nu med lysande blick.

Jack höjde sitt svärd. "Dra dig ur medan du kan" varnade han Max. "Strid är min gåva". Han gjorde sedan ett utfall mot honom.

Max parerade men han var inte bra, han skulle inte ens klara sig mot Stella då hellre mot Jack. Hans män gjorde inget, ingen gillade honom och alla ville sa honom död.

Med några enkla utfall så låg snart Max svärd på marken. "Låt mig och Stella åka härifrån" sa han lågt utan att veta vad han sa. "Vi ska få en varsin häst, mat, lite vapen och kläder".

"Vad ska du med henne till? Fast hon tjänar duktigt med pengar." sa han med ett snett leende, men det syntes att han var rädd.

"Jag ska inte ha henne till något, hon förtjänar bara annat än det här livet". Han höll än i sitt svärd och plockade upp Maxs svärd med innan han gick för att ta med sig alla saker.

Max sa inget men lät honom gå fritt. Han fick hämta sina och kvinnans saker han kunde säkert hitta någon ny som kunde skänka honom pengar och mer därtill.