The Vampire's revenge(Dragon Fantasy)

David nickade sakta och sa inget mer om det. "Men går det inte? Edward dödade nästan mig...Han hade dödat mig om det inte vore för Solena...". Han hade vridit av hans huvud.

"Skulle du kunna få en påle i ditt hjärta själv? Skulle du kunna vrida av ditt eget huvud?" han skakade på huvudet.
"Själv kan en vampyr aldrig döda sig själv." sa han trött.

David skakade på huvudet sakta. "Nej, men du skulle kunna få någon att göra det åt dig...Någon som hatar dig eller som är din vän och vill få slut på ditt lidande".

Greven nickade.
"Kanske, men jag är för feg för det. Jag är rädd för döden lika som jag är trött på att leva." sa han och stirrade in i elden.

David nickade återigen, han förstod. "Då är det svårt". Han drack upp sin whiskey. "Om Solena skulle försvinna...Jag vet inteo m jag skulle kunna klara det...Då skulle jag försöka få någon att göra det".

"Lever du i århundraden lär du dig att frukta det som är naturligt för andra. Vad vet är Solena skräckslagen fast hon döljer det väl." han ställde sig upp och la en hand på Davids axel.
"Tack för pratstunden." sa han innan han försvann.

David såg ner i sitt tomma glas och och sedan på greven. "Varsågod..." mumlade han. Han kände sig tung nu och sjönk ner i fåtöljen med slutna ögon.