LotR (Privat)

"Lämna mig inte ensam bara." mumlade Keya tyst fram med sänkt blick, det var svårt att erkänna.

"Vi har hållit ihop sen vi fick uppdraget, Keya, varför skulle jag gå nu?" De gick ner genom korridoren in till borden igen, mycket mer folktom än förut.

"Vet inte....jag bara......" men hon tystnade och satte sig vid ett av de tomma borden, inte mångavar uppe de flesta var morgontrötta människor som skulle ta sig vidare.

Han ryckte på axlarna igen. "Du verkar lite nervös, Keya" Banner kliade sig i ögonvrån. "Men vad vill du äta?" Han tittade bort mot en av flickorna som sprang runt borden.

Lite nervös? Hon var väldigt mycket nervös, men försökte dölja det.
"Vet inte, gröt?" sa Keya inte så intresserat, hon var inte hungrig nu.

När Banner pratat med flickan och hon gick lämnade dem vid bordet, vände sig Banner om mot Keya igen, väntade på att maten skulle anlända. Han sade ingenting.

Keya sa inget heller utan såg stint ner på sina händer hon hade knäppt i knäet. Hon var nervös men gjorde allt för att dölja detta faktum.

"Vill du fortfarande stanna?", fick han ur sig till slut. Han tittade på henne, på ett sätt han trodde såg frågande ut för det var så han kände sig i det ögonblicket, väldigt frågande.

Keya nickade jakande, de var tvungen att vila hästarna med och Banner rygg. Att hon var rädd var en annan sak, det fick hon undvika.

Han skulle svara henne när han blev avbruten av maten som anlände. Han nickade tacksamt åt flickan och sin skål, misstänksam mot Keyas välbefinnande.