Bree Tanners andra liv med mig och glina2

"Varför kommer du då hit?"
Varför lät jag så kylig?!

"Jag vet inte." sa jag kvävt.
Varför var han så kylig?

Jaha, och vad skulle jag göra nu?

"Jag tror jag måste gå." Jag reste mig upp.
Det här hade inte alls blivit som jag tänkt mig.

Jag dök upp framför henne.
"Jag har saknat dig"
Viskade jag.

Jag såg upp på hans vackra ansikte och det fick mig bara att grina ännu häftigare.

Jag visste att det inte var rätt mot Kitty eller att jag inte borde förlåta henne så fort men jag kysste henne.

Jag kysste honom tillbaka, njöt av hans kalla stela läppar mot mina.
Sedan backade jag, slet mig bort från drömmen och var tillbaka i skogen.
"Det här är inte rätt mot... flickan." mumlade jag och såg ner i marken.
"Du har gått vidare, precis som jag sa. Jag borde inte...." rösten stockade sig och jag kunde inte fortsätta utan gömde ansiktet i händerna.

Jag tog bort hennes händer och kysste henne igen. Jag visste att det verkligen inte var rätt men jag hade saknat henne så mycket.

Jag vill det här. Men det var inte rätt.