Trollkarssamhällets framtid 2

"Kolla flickan,sa Moa



Domenik såg på Regina.

"Vad ska vi göra älskling?,sa han

Pontus såg på flickan han gick tveksamt fram till henne

" hur är det?" Frågade han

Han såg på henne

Ida grät. Hon såg upp på Pontus.

" V-Vem är du?,sa hon skrämt


Dominik såg på Regina

" jag heter Pontus och bor här i närheten " sa Pontus han log lite och lutade sig mot ett träd· Det var inte det bekvämaste stället att luta sig mot trädet hade rynkor om man nu kan säga att träd har rynkor· Pontus såg mot flickan han gjorde inga hastiga rörelaer för han ville inte skrämma henne· runt om dom regnade det löv från träden de föll sakta ner löv av olika storlekar röda bruna och gula och en del gröna· Pontus kunde ibland tröttna på att leva i en skog det kändes som att hans famij var utstött och inte hörde hemma i stan·

( det är sånna här svar jag vill ha)

(herregud...)

Ida studerade honom och flickan som stod en bit bort. Dem var lika. Dem var säkert syskon.Hon höll armarna runt sig för att värma sig själv lite. Hon frös verkligen och dessutom så hade hon inga skor. Hon var helt barfota.

"Jag f-Fryser så..och är så hungrig, huttrade Ida

" du kan säkert komma hem till oss och värma dig heregud du kommer bli förkyld om det börjar regna " sa Pontus då han märkte att hon var barfota· Han såg sen mot sin syster och vinkade fram henne· Pontus gav Moa blicken att ta det lungt han ville inte att hon skulle ställa jobbiga frågor som vart är dina föräldrar eller varför är du här ensam·

( jag vill utveckla mig till att skriva långt )

(ok)


Moa gick fram till Pontus. Hon såg på Tjejen.

"Jag heter Moa,sa hon

Ida såg på henne.

"Varför har du bara klänning ute i det här vädret?,sa Moa


Ida såg ner på sin klänning. Hon hade inte hunnit byta om och hon brukar alltid gå runt med klänning hemma. Fast just den här klänningen var mer som ett nattlinne så den räckte bara ner till knäna.

Pontus såg på tjejen han tog av sig sin jacka och gav den till tjejen
" Du behöver komma in och värma dig " sa Pontus och hade en lugnande blick. Han ville inte att någon skulle frysa ihjäl

Elias försökte få upp låstet med en spik han hittade han gav upp då hans händer darrade för mycket
" Inga flyktförsök " sa Elias

Ida såg på Pontus. Hon tog försiktigt på sig hans jacka och reste sig upp.


Domenik såg argt på Elias.

"Du kommer aldrig härifrån,sa han

" Du kan följa med hen till oss " sa Pontus han log lite och såg på Moa om hon höll med

Regina slog till Elias så han föll mot burens golv
" Jag tar hand om ungen " sa Regina hon hade inte märkt att Henry hade tagit sig upp

Henry hade tagit sig upp på övervåningen han höll i telefonen och försökte ringa till Polisen