The Beauty and the Womanizer

Jack svarade inte. Han bara kände efter hur ont det gjorde. Han sträckte lite på sig, provade göra olika rörelser. "Det beror på, jag måste sköta mitt jobb".

"Nej." sa Stella bestämt medveten om att hon gjort detsamma.
"Jag kan hålla koll från taken, varna männen och de kan skydda." sa hon men hon verkade spänd, som någon som var beredd på att fly.
"Du är illa däran." sa hon oroligt och kom upp på fötter.

Jack log svagt. "Jag har haft värre skador, du har glömt att jag blivit straffad i flera månader, jag klarar ett hugg i ryggen". Han började gå, sakta och något stelt.

"Vila nu i alla fall." sa hon och stoppade honom de skulle ändå slå läger här kvällen ut för alla de skadade.
Hon trycker ner honom på filten åter.
"Snälla." bad hon tog sedan ett ämbar och sprang ut i skogen. Det såg ut som hon skulle hämta vatten men hon flydde. Nu visste hon att Jack mådde bra, men Max var rasande hon visste att han dödat en kvinna förr som använt vapen.

Jack lätt sig tryckas ner och suckade lätt, men han slöt ögonen. "Jag ska, kommer du sen och sover med mig?" bad han innan hon försvann. Han ville ha hennes värme, men även närhet.

Stella nickade åt hans fråga sorgsen över att det inte kunde bli så. Hon gillade honom, hon gillade honom väldigt mycket olik alla andra män hon träffat, men hon ville behålla sitt liv med.

Kvällen kommer och Stella är inte tillbaka, Max är rasande och kommer fram till Jack.
"Var är slynan?" sa han och fixar med sitt armborst, de skulle på jakt, kvinnojakt och han älskade det, den förra hade inte hunnit långt och dött.

Jack log innan hon försvann och han la sig och vilat. Han hade sovit tungt i några timmar, och hunnit vara vaken en stund då Max kom.
Han såg förskräckt på honom och tog sig darrigt upp. "Jag vet inte, men du ska inte skada henne!" sa han med glödande blick. Han må vara skadad, men han kunde slåss ändå.

Max såg på honom med höjd blick och bara vände sig om gick tillbaka till sina män.
"Vi ska på jakt, inget annat." skrockade han elakt och de gick in i skogen. Han vände sig om en sista gång.
"Hon vet reglerna och hon ska straffas." sa han menande.

Jack följde efter dem. "Hon ska inte straffas" sa han lågt morrandes och tog sitt svärd. Han ville inte att Max skulle skada Stella mer.

"Nej, du har rätt." sa Max silkeslent till Jack.
"Hon kommer att dö, ingen går emot mina order och vi är femton man här, hade du tänkt döda alla? Tänk på alla familjer du gör faderlösa." sa Max enkelt.