We are left, they disappeared. (Rollspel)

Thomas höjer ett hånfullt ögonbryn till sig själv. "För att jag har sämst lokalsinne" säger han och göljer med Nikki till köket.
"Nej, jag är inte sugen på något speciellt. Jag brukar bara ta ett äpple och apelsin med O'boy till frukost" säger Tom och ler. HAn var noga med att inte säga 'hemma' då det bara skulle göra Tom mer skada och kanske Niki mer dyster.

(Här är några matverser: Tack för maten sa soldaten jag vill inte diska faten. Eller min som jag kom på när jag var 7: Tack för maten den var god, plätten i faten den var också god xD)

Nikki ser på Tom "Det lät inte som nån bra frukost, de är det viktigaste målet på dagen" sa Nikki leende och fudnerade sedan innan han började göra en fruktsallad till frukost som han sedan ställde ner på bordet "hoppas det duger" sa han leende

(haha, mat verser kan vara jätte kul xD)

Thomas sätter sig tvekande vid bordet eftersom det inte känns rätt att låta Nikki göra hans frukost med. "Jag fixar middag sedan om ingen annan gör det." säger han utan att svara på det Nikki sa först.
"Ja, det gör det. Jag älskar frukt" svarar han sedan och ställer sig upp och hämtar bestick och mindre tallrikar till dem båda och väntar på att Nikki ska ta först.

"ja gör du det om du vill och oroa dig inte jag gillar att göra mat" sa han leende och tog sedan för sig av salladen och log mot Tom. han undrade en kort stund vart de andra var, om de kanske hade kommit ut men glömt dem kvar. fast så länge han var emd Tom skulle han nog klara sig

Thomas tar fram sin visselpipa som han fortfarande har kvar i byxfickan och knäpper ihop händerna. "Ära vare Gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden" ber han och lägger sedan tillbaka visselpipan och tar upp en stor slev med sallad och äter sedan med ett leende.

Nikki ser konstigt på Tom och lägger huvudet på sned och väntar på att han skall förklara, för han fattade precis inget av det Tom gjorde

Thomas kollar upp på Nikki som kollar konstigt på honom och han höjer ett ögonbryn. "Vad då? Jag kände bara för att göra det, jag gör det ibland... fast förra året tror jag att jag glömde det." säger Tom lite prövande för att se om det var därför han tittade konstigt på honom. "Eller har mitt skägg börjat växa igen?" frågar han och drar fort upp handen för att känna på hakan. Och visst, det var utväxt igen även om det bara var högst en halv centimeter den längst än så länge.

Nikki skrattade lite "jag hade bara aldrig hört någon säga nått sånt innan" skrattade han "oja du har ett jätte stort tomteskägg" skrattade han roat och åt upp frukten
"Må hända att det händer konstiga saker i det här huset men jag tror itne de kan få ditt skägg att växa jätte fort"

Thomas suckar på skämt irriterat och återgår till att äta upp sin frukost. "Kanske inte mitt, men ditt skägg" säger han sedan när han ätit tills han blivit mätt. Det vill säga hela tallriken för han orkar verkligen inte mer.
Han reser sig upp och tar med sig sin tallrik med bestick till handfatet och diskar dem rena och ställer dem på tork.

Nikki bara skrattar "ja vi kan ju låtsas, jag får typ aldrig skägg" skrattar han roat och ställer in frukten som blev över i kylen och diskar sen sin tallrik han med "så vad skall vi göra idag? vi kan inte ligga i sängen hela dagen" skrattade han