Skriva av sig-tråden

ok. ok. kommer dö.
Jag har varit sjuk hela skolveckan. Och min lärare sa att jag har jättemycket jag måste hinna med nästa vecka. De hade haft genomgång om 3 olika saker på NO och SO. Diagnos på matten. Text om demokrati. Brev till en påhittad diktator om varför det borde bli demokrati. Spela in våra engelska arbeten. Sista lektionen på A&S Och mer.
Nu är jag jätteorolig för att jag inte kommer hinna med allt det =\
Och eftersom jag missade provet på torsdag måste jag göra det på måndag. Och så måste jag ta spruta. Och hinna med läxan.
Uhuhu kommer inte hinna... :c

*KRAM* Såklart du kommer hinna, i know you, my little Andrea.

Kör på med schemat och försök överleva!
Själv har jag ett ogjort teknik arbete som ska vara inlämnat senast igår... 'w'

U WILL DO THIS!

*KRAM* Hihi Brittana ♥
Men tack ♥

Uh, jobbigt ♥

Ja, precis det undrar jag också? Hur går det ihop lixom?! -.-

Okej.
Jag måste skriva en insändare i svenskan tills på tisdag + ett PM till det.
Jag måste fylla i ett Individual Training Program på 22 sidor som ska in nästa vecka, osäker på vilken dag.
Jag måste välja 3 historiska händelser fram till 1850 som jag sedan ska välja ut en av de 3 och skriva en uppsats om.
Jag måste skriva klart mitt engelska tal och skriva en analys på det också.

Jag kommer inte hinna.... Orkar inte. Vill inte. Kan inte.

Välkommen till klubben. Typ.

Känner mig så värdelös idag. Extra värdelös alltså.
Känns dessutom som att alla ignorerar mig igen.

Är det bara ännu ett tecken på att det håller på att bli som förra året? Eller har jag rätt nu?

Vill helst slänga mig i väggen och bara dö. Men jag skulle få så dåligt samvete ju.
Har haft stor lust att skada mig själv också. Men jag lät bli när jag tänkte efter och mina tankar kom in på något som hette "du sårar någon som står dig nära då". Jag har ju lovat att inte skada mig själv.

Men den där... lusten. Den finns kvar. Som om någonting drog mig tillbaka till var jag befann jag mig förra året. Till helvetet.

Och jag är dum nog som inte pratar med någon om det. But then again, när jag pratar om det så säger folk att jag ska skärpa mig. Men vad vet folk egentligen. De vet ju ingenting. Det är skitsamma.

*behövde bara skriva av mig någonstans*

öhm. alltså. jag är kär. visst, det är underbart att vara kär men alltså inte när jag vet att han inte gillar mig eller att han ser mina meddelanden men ändå inte svarar. jag vill att han ska sakna mig men det gör han inte och även om han gillade mig skulle det vara så omöjligt pga avståndet. varför ska han bo i england? jaja, jag åker dit varje år men still, det är jobbigt. jag önskar att han bara var här. och min. blöh om någon vill höra med detaljrikt så säg bara till jag behöver skriva till någon om mitt problem

Smärtan i hjärtat när man sitter och pratar med en kompis man aldrig träffar, börjar prata om en kille som vi båda inser nu flirtade med oss samtidigt utan att vi visste det. En person vi båda gillade då och inte har tänkt på på några år.
Det känns faktiskt lite konstigt