Allmänt rollspel! {HP}

"Så långt bort, men ändå så nära", viskade hon och slöt ögonen när Ethans armar omslöt henne. Hans mjuka röst vaggade henne till ett djupt lugn, och ett svagt leende lekte på hennes läppar.

Anthony satte sig ner. Han kunde höra Adeleine och Ethan prata utifrån, men inte vad de sa.

Damon log snett mot Cassandra och Anthony när de satte sig ned.
"Så... du och Cassandra? Och Adeleine och Ethan?", frågade han Anthony tyst.

May hörde Damons fråga till Anthony och flinade brett. Det var trevligare tankar än att hon skulle rädda världen. Anthony och Cassandra var kanske inte någon hon gav stående ovationer till dock - hon hade alltid haft en liten crush på Anthony. Och ibland är det svårt att veta vad man känner för någon, för Cassandra såg annorlunda ut i sitt nya hår. Skitsnygg. Det var liksom svårt att veta om May ville vara henne eller hångla med henne också.
"Cass, du, hur klippte du dig? Assnyggt verkligen"! Hon gjorde en liten rörelse med fingrarna, som för att sträcka fram dem mot Cassandra, men hon styrde om dem och fångade i stället ett kanderat äpple.

Anthony nickade med ett osäkert leende. "Ehm, joo", började han, släpandes på orden. "Jag antar det. Jag menar jag och Cas är ju ihop, men jag vet inte säkert vad som händer mellan Adeleine och Ethan. Jag tror nog att Cas vet mer om det", förklarade han med en nickning mot sin flickvän.

May tuggade på sitt äpple och hennes tankar gled iväg til profetian, massflykten från Azkaban (som förövrigt var barbariskt och borde stängas) och att mörkret sipprade in i magin och den magiska världen. Hon mådde nästan lite illa av tanken på allt. Hon ville inte vara en del av detta. Hon ville dra till Antarktis. Det enda hon inte alls kunde stå ut med var dock att inte göra vad hon kunde. Men det var det.. Hon kunde inte göra så jävla mycket, vad profetian än sa.

"Ja de är tillsammans. Tror jag.", svarade Cassandra som hade hört deras konversation. "Hon har inte sagt något rätt ut, men man ser det ganska tydligt", la hon till och flinade. "Tack May", svarade hon sedan med ett stort leende. "Jag använde staven för att kapa det som jag ville, hade ingen egentlig plan utan bara gjorde något", log hon och drog handen genom håret. Det var ovant att hårtestarna tog slut vid axlarna men hon visste att hon skulle vänja sig snabbt. Hon trivdes redan med den lite kortare hårstilen.

"Men ofta det blev så snyggt!" utbrast May lyckligt. "Fast det är lite synd att jag aldrig hann fläta ditt långa hår", tillade hon med en suck.

Anthony flinade mot May. "Du kan ju pröva på Adeleine någon dag. Hennes hår har blivit riktigt långt den senaste tiden", påpekade han.

"Håller med Anthony", sa Cassandra och skrattade till. "Vi kanske ska snagga det när hon sover", skämtade hon och blinkade med ena ögat.

Oj vad långt ni hinner medan jag är ute! XD ^^

----

Ethan log och kysste Leines panna.
"Det är typ som om en bubbla omsluter än från verkligheten just nu", viskade han.