GoT (PRS med Zora)

(Vet inte)

Kriget hade u pågått någon månad, Khalessi hade släppt lös sina kära vänner igen. Dem höll sig utanför kingslading för att vakta så ingen kom innaför murarna. Hon ville ingen av hennes folk gick till sakda eller in i döden. Hon kollade tyst ut igenom fönstret där hon stod i tronsalen och bett nervöst på ena tumnaglen, medan hon hade en på magen, där hennes ärving väntade. Hon suckar och drog bort handen ifrån magen och drog den åter igen igenom håret och kollade emot dörren, hon hade väntat på Lancelot i flera timmar nu nästan för ahn skulle komma med uppdateringar til hene, men just nu hade hon kalalt på Alvay för han behövde med höra infon av Lnacelot då Alvay var kung nu. Han hade ALL rätt att att veta vad Khalessi fick för info, dessutom hade alvay lite mer makt än henne som kung. Khalessi bet än nevöst på naglen och drog blicken emot tronen som hade henens brevid och Alvays högre upp, hennes var mjukt kläd för hon spenderade rätt mycket tid här inne.


Mordred däremot, enda sen han kom på hur man gick hade han levt jävelskap och då inga snälla ksämt heller. Han hade fått en rejäl utkslällning förra veckan av Petyr men det stoppar inte pojken ifrån springa runt och busa i huset. Mira brydde sig knappt om att pojken busade med henne då hon var vann vid det och dessutom hans bus var inte så dumma alltid. Emot sin mor var han mer busig och gömde hennes saker och sen springa och gömma sig jsälv.

Bran satt i tronrummet med Rhoslyn bredvid sig. Han hade rest till Winterfell, men kom tillbaka då han hade hört att Rhoslyn skadat sig. Det var inget stort, men han brydde sig om henne nog för att fara till King's Landing under oroliga tider. Han skulle inte påstå att de var ett par, bara lite kanske.

Gemi såg på när Mordred sprang omkring i huset. Missförstå henne inte nu, hon älskar sin son väldigt väldigt mycket, men just nu gick både han och Ivy på hennes nerver.
"Petyr!" Nästan skrek hon. "Ta hand om dina barn!".
Hon visste att Petyr hade mycket med jobbet, men Ivy, som älskade sin pappa väldigt mycket, hade inte fått chansen att umgås med honom på länge.

Khalessi suckar och kollade ut igenom föstret och kollade på muren och sen ner moet porten, som i hennes önskan dök Lnacelot upp och hon kollade direkt på honom och ser han gå emot porten nu och hästne står kvar på gården, hon lämnade fönstret rätt fort och gick tyst och öppnade porten till tronrummet och gick snabbt för möta sin soldat, Alvay lät hon var då han säkert satt och arbetade eller något eller tränade . ja vad nu män gör?


Petyr ryker till och tappar rätt fort pennan och suckar och reser sig
-vad?
frågadeh an kort och såg på de små
-ivy nej sluta nu
sa han direkt och Mordred hade stannat när han hörde isn fars rsöt

(Arley )

Bran såg på Rhoslyn. Hennes svarta hår hade blivit längre, hennes mörka ögon glittrade som en stjärnhimmel och hennes läppar var färgade i en perfekt röd nyans. Wow, han älskade henne verkligen. Både Jon och Bran visste att det han hade sagt var sant, och han skulle inte bara använda Rhoslyn för att få en arvinge. Han älskade henne med hela sitt hjärta och sade till sig själv gång på gång att överleva kriget för hennes skull.

Ivy såg upp på sin far, hennes bruna lockar hon ärvt från Petyr föll ner i hennes ansikte medans hon log brett.
"Pa..." Sade hon och höll fram armarna mot honom.

haha förlåt xD)

Petyr såg å¨hene
-kom då
sa han lugnt och satt sig på huck till henne och log till

Mordred hade nu faktistk lunkat till sin mamma och rykte försktigt i klänninge och log
-upp
sa han tyst


Khalessi lgo till
-Lancelot
sa hon och han log itll
-Khalessi och en rund mage ser man. Arley lyckades bra
sa han retligt och Khalessi log till och de gick emot hennes kontor
-Nå?
frågade hon när de kom in
-Dem e starka, vi behöverk anke skickat 20 män till och kanske 90 män sen tyvärr. vi behöver kanske be om en drake snart
sa han och Khalessi nickar
-jag kan inte resa, Arlay sätter stopp för det med tror jag , menar han vill ej jag skadas
sa hon nu och Lancleot nickar
-förstår men vi får hoppas du födder innan dessa återgärder behövs
sa han och Khalessi nickar
-bra men lycka till jag för vidare detta till min kung
a hon och Lancelot bugade och lämnade och Khalessi gick ur kontoret

Ivy lade sina små armar runt Petyr och lutade huvudet mot hans axel. Hon äskade verkligen sin pappa, mer än vad hon älskade någon annan.

Gemi log svagt och lyfte upp sin son innan hon ställde sig upp. Försiktigt gick hon fram till Petyr.
"Borde vi skicka dem någonstans?" sade hon och såg på Ivy som vilade i sin pappas famn.

Rhoslyn vände på huvudet och såg på Bran som granskade henne noga. Hon kände igen blicken han gav henne, hon brukade se så på alla soldater i Highgarden på samma sätt. Highgarden, hon saknade det stället lite.

PEtyr reste isg lugnt upp och kolalde å Gemi och sin son lugnt som pilaldei sin mama hår
-jag vet inte, men det e farligt att lämna staden just nu när Lhalessi har släppt lös sina drarakr, hon har sagt det e på eran egna mod ni går igenom
sa han lugnt
-Dem e säkra här om vi håller dem nära
sahan


Khalessi gick tyst emot deras sovrum, hon ville fy bytt klänning till något ja enklare att ha på sig ochsmet tyst in i sovrummet och letade igenom gareroben och fann en och tog tyst och fick bytt. hon gick sen och kanckar på hos Arvays kontor.

"Men när Cersei kommer med sin armé är de ändå inte säkra. Jag jobbar för Daenerys, de kommer ge sig på dem som är närmast henne först. Det är jag" sade Gemi.

Petyr kolalde på sina barn och sen Gemi
-vi pratar om det när dessa två sover
sa han nu och menade på de var i åldern de snappar upp mycket.
-Khalessi har planer för byns barn, hon har sagt e inte kriget över inann hon födder kmmer hon nog gra mer för att beskydda pojken eller flickan men vet inte hur
shan