Skriva av sig-tråden

Vad har hänt? Eh, förlåt att jag frågar, du måste inte svara.

Är de någon som har läst boken

"Tusen gånger starkare"

De är en bok som alla bör läsa i alla fall.. Om du någonsin känner dig orättvist behandlad av en lärare. Lägg fram den boken.


Jag fattar inte? Varför kan de inte göra de rätt? Jag känner mig så orättvist behandlad!
De var två år sedan:

De var på vårterminen och vår klass mådde bättre än någonsin! Vi hade jätteroligt, alla tjejerna var tajta och gjorde allt tillsammans! Även de mer tysta tjejerna var med och gjorde saker och alla respekterade alla.
Sedan så fick jag höra av ett rykte från en säker källa. Inte en lärare. Inte eleven själv. Inte en förälder eller nån rektor. Utan från ett rykte!
Du har mobbat den här tjejen
Gissa tre gånger hur roligt de var?
Jag lovar att jag inte hade gjort något alls och att jag inte överdriver nu! De närmaste mobbning man kan komma var när jag berättade för henne att när jag bjöd in vår gemensamma kompis till skolan för en dag så var de jag som skulle få visa henne runt. Och de var med orden "De är jag som får visa henne runt och så va? För de var ju jag som bjöd in henne?"
Japp... ett rykte.
Sen så gjorde jag de jag ångrar mest i hela mitt liv. Jag skrev ett jäkla brev. Nu tänker jag inte komma in på detaljerna men de var på ren impuls.
Vid de laget hade hon redan bestämt sig för att byta skola p.g.a av mig... Och de gjorde mig ännu argare och brevet kunde nog lätt misstolkas när hon fick de!

Men: De var aldrig någon lärare, vuxen eller någon annan som tog upp något med mig. Utan plötsligt så bytte hon skola och runt hela den lilla byn där skolan låg på 1000 invånare visste minst hälften att "Den där flickan minsann mobbats Maries fina flicka så att hon bytte skola"
Och allt detta för att mamman, Marie, spred ett väldigt fint rykte till alla om de!

I maj så togs beslutet att nya klasser skulle fixas och att hon skulle byta tillbaka för högstadiet hade mer klass..
De vidtogs åtgärder för att fråga henne och hennes mamma om de var okej att vi gick i samma klass. De var aldrig någon som brydde sig om att lyssna på mig för två år sedan och inte denna gång heller, så de hade ett samtal med henne... men ingen frågade någonsin mig om vad jag kände för de?
Jag levde med de ryktet och de blickarna från så väl som vuxna och barn i ett år, men sedan dog de ut.
Nu, två år senare, så får jag den fina kommentaren av min nya klasskamrat:
Jag visste inte att du var en mobbare? Varför gjorde du det egentligen?

Allt detta för att fina lilla Marie skulle hämnas med ett fint rykte! En 40årig mamma förstörde mitt liv i två år för att hon skulle "hämnas".

Svaret som jag borde ha gett var: För att jag var en dum lite unge, som var orättvist behandlad och arg. Vad skulle du ha gjort om du fått de anklagelserna?

Ja.. Jag har inte direkt växt upp i ett sagoslott med prinsessor och enhörningar om vi säger så.

Nu försökte hon behandla mig illa och lura mig igen och nu har jag fått nog. Jag är vuxen och jag tänker inte ta en dag till av hennes psykiska misshandel. Den fysiska slutade hon med när hon insåg att jag slog tbx.

Celest Gaunt, sis ♥ : Den familjen är ju så jävlaaaaaaaa, åhhh!!!


________________________
Alla mina kompisar måste verkligen tycka att jag är dum i huvudet. Framförallt i stallet. Vad är det för jävla fel på mig? NI två. Ni har båda varit mina bästa vänner, men nu är det som att ni gaddar ihop er mot mig. Och ni drar ju med alla där att hata mig. Som tur är så har jag min andra ridgrupp. Med den så överlever jag :'
Imorgon (onsdag) kommer Malin Baryard (en jättekänd hoppryttare, för er som inte vet det) till klubben och ska hålla clinic. Vi tre är med i klubbens tidning, och självklart så måste ju en intervju med Malin vara med. Nyss frågade ena kompisen i våran grupp på facebook om vem som skulle intervjua henne. Jag svarade lite grann som typ "Det skulle ju va rätt coolt, men var, hur och när?" Snabbt skrev hon "Näää, jag och **** tar den."
Inte en frågan om jag vill vara med. Det är bara ni två. Bara ni två. Jag får inte komma med i eran lilla jävla bubbla. Ja, jag vet, ni två har egna hästar, inte jag,
men vafaaan? ****, lilla du, för en månad sen hade inte du heller din jävla lilla häst. VAD ÄR DET FÖR JÄVLA FEL PÅ MIG SÅ ATT DET ALDRIG ÄR JAG SOM BLIR FRÅGAD OM VI SKA GÖRA NÅT? VARFÖR ÄR DET ALLTID JAG SOM MÅSTE FRÅGA, OCH VERKA DRYG OCH VÄRSTA EFTERHÄNGSEN? VAD ÄR DET FÖR JÄVLA FEL PÅ MIG, SATT ALLA STÖTER IFRÅN SIG MIG?!?!?!?!

Jag förstår precis hur det känner, det är samma sak för mig och det är bara ett av mina många problem. Om du vill får du skicka ett meddelande och jag kan försöka hjälpa mer ♥

Narcissa Lestrange - Du är inte ett dugg efterhängsen. Bara glad och hjälpsam! ♥ *kram*

jagorkarinte Jag gör det enda rätta och ändå mår jag piss? orkar inte leva just nu. krypa ner i hål och dö? Jatack
borde egentligen försöka prata med nån, men vet inte vem det skulle vara ändå så. skitsamma.

Det här är SÅ jag just nu....




Har tenta imorn och kan verkligen inte plugga...går åt pipsvängen till 100% -.- Ingen självdiciplin, ingen motivation och ångest o stress till tusen vilket gör att jag inte gör nånting, gör allting värre och gör ännu mindre....fuuuuuuu!! -.-

Allt går fel idag.

Jag har haft en okej skoldag, men min pinnsmala kompis som alltid har snygga kläder och fint hår fyllde år, alltså var det fokus på henne hela dagen och jag mår dåligt bara av att titta på henne (skuldkänslor av varför inte jag ser ut så), jag drack en smoothie på hemkunskapen och skuldkänslorna INVADERAR mig, måste träna bort de trots att jag vet att det inte är någon fara.. Mitt hår behöver tvättas, mitt ansikte har inte sin bästa dag trots krämen, jag gick hem nästintill gråtandes eftersom jag svettades som en tok och det är uppförsbacke hela jäkla vägen, min dator tog en evighet på sig att starta och jag hann inte fixa ett bidrag till Mugglis Mello idag heller.

Varför är jag avundsjuk? Det hjälper ju inte! Jag saknar mina vänner, vad va de som hände? Alla bara försvann?!