Skriva av sig-tråden

I know that part Kämpa och ta hand om mig i vilket fall som helst ♥ Tillslut kommer man in i ett mode som fungerar i den arbetsstrukturen.

Men asså ååh.

I onsdags gick jag till ett ställe och frågade om prao och det var en jätteawkward stämning, men sen efter en stund så gav han mig ett kort med ett telefonnummer och emailadress på och sa att min lärare skulle ringa honom.

Men liksom... Vår lärare ska inte ringa och fixa prao, vi ska fixa allt själva och sen lämna in en lapp om våran praoplats så de vet var vi är, och DÅ kanske de ska kontakta kontaktpersonen på praoplatsen.

.... Kommer bli fett awkward när jag måste gå dit igen typ nästa vecka eller nåt, och fråga om en kontaktperson och fixa lite info.

ÅÅH JAG VILL INTE. JAG HATAR SÅNT HÄÄR.
Jag hatar att gå och fråga om prao/ringa om prao. Jag hatar att prata i telefon med alla förutom mina föräldrar, jag hatar att vara i större grupper som jag inte känner alls, jag hatar att praoa för då måste man vara social annars blir de typ sura och onöjda.
Får ångest och panikattacker av sånt där, det är jättejobbigt. Jag orkar inte.

''Normala'' personer tycker väl att jag överdriver, men det är jättesvårt för mig och jag får panik och ångest över minsta lilla sak där man måste vara social/prata med främlingar/prata i telefon.
Det går liksom inte. Jag är så himla blyg och osocial att jag mår dåligt över sånt där. </3

Jo jag vet de säger att nästa kapten alltid tar eleven på sin vakt... Det känns bra då kommer alt gå på mycket lättare tror jag och inga kulturella arbetsskillnader

Kapten Ringde precis. Jag som vill sova fick panik och trodde att det var dags för avgång och att jag inte skulle få mer sömn, men vi har avgång imorgon bitti istället så jag kan sova hela natten nu!! ))

Så var det där igen med skolan… Jag känner mig så pressad av alla lärare, spcielt var NO och matte lärare. Hon har hållit ett ”tal” om hur duktig jag är och lyssnar på vad hon säger, men egentligen lyssnar jag inte. Vill så gärna vara det lilla-extra, att det är något ämne som jag är bäst på i klassen. Men det finns inget sånt ämne.

Jag vet att jag måste börja göra läxorna bättre. Och äta. Men det är svårt, jag är så van att inte göra så, så det blir som det normala för mig.

Jag är så jävla dålig… Känner på mig att allt kommer gå åt skogen, alla prov går så jävla dåligt. Orkar seriöst inte mer.

Jag är så jävla ledsen på mamma, för jag behöver en topp och måste betala själv, och jag får inte pengar om jag inte städar varenda dag jag kommer från skolan. Dessutom Har hon *inte råd* med en topp till mig. Eftersom vi ska till egypten, men det är inte jag som har valt att åka dit, det är min jävla brorsa som har tjatat om det. Och jag har bara 4 par byxor jag kan ha på vintern och eftersom mamma*inte har råd* så kan jag ju inte få några nya...

FUCK.
Jävlarhelvete
<///3
nej sluta fan lägg av jag visste det nej asdfghjkl <//3

Vad har hänt?

Hur kommer det sig att mina vänner har jätteroligt så fort jag inte är där och att jag aldrig får vara med när de far till stan eller sover över hos varandra?!
*****

Nej, så ska det inte vara.

Mammas kusin har tagit livet av sig. Jag kände inte hen, men tycker så synd om min mamma.