Tredje Världskriget

"Välkommen till min värld." muttrar Nike men lägger armen om henne.
"Det är inte så farligt, kroppen orkar inte med allt alltid, ta det lugnt bara." säger hon lugnt.

Akhiti bara suckar till protest, hon inser att det inte går att kämpa emot.
"Vad ska vi göra nu då?" Frågar hon efter ett tag.
De kan ju inte ligga här hela dagen!

Nike rycker på axlarna då hon inte visste vad man skulle göra för att roa sig.
"Vad tycker du om att göra då? Mer än att måla?" frågar Nike, nu var det Akhitis tur att berätta något.

"Jag venneh.." Akhiti stänger ögonen och tänker efter.
Hon har liksom aldrig varit i den här siuationen förut. Efter ett tags tänkande ger hon ifrån sig ett lätt skratt som skapades av något hon tänkt.
Efter det ler hon men är fortfarande tyst.

"Vad?" säger Nike leende och rullar över henne så deras blick mötts.
"Vad tänker du på?" frågar hon roat.

Akhiti svarade inte med ord.
Istället kollade hon först in i Nikes ögon, sen lutade hon sig fram och kysste henne.
Det var inte en kort och snabb som det skulle vara från början, utan den blev lång och djup.

Nike gör stora ögon av förvåning men svarar på kyssen och böjer sig fram så att Akhiti kunde ligga ner på kudden. Hon slöt lätt ögonen och njöt, det pirrade till i magen.

Akhiti tryckte Nike mot henne höll armarna hårt mot den andra flickans rygg.
Med plötsliga krafter rullar hon sedan så Nike hamnar på rygg och själv hamnar hon överst.
Hon bryter kyssen en kort sekund för att säga något.
"Tja det hä är inte helt fel..." Mumlar hon som svar på den tidigare frågan innan deras läppar möts igen.

Nike flämtar till och det är inte att hon springer som får hennes andning dålig denna gång.
"Inte fel alls." svarar Nike innan de fortsätter allt ivrigare.

Efter ett tag avbryter Akhiti det hela och andas snabbt.
Hon gjorde det inte för sig själv, hon hade väldigt bra andning, men hon gissade att Nike behövde ta igen lite syre.
Hon är varm i hela kroppen och några svettdroppar syns på hennes flinande ansiktes panna.