~~Hedviggs liv~~

Min lärare skulle mördat mig om jag skrivit som det första
Du kan kolla i böcker!

Men det är en smaksak och jag ska sluta bry mig!

Visst

När kommer nästa kapitel? Inte för att stressa eller så men...

just det, är så ivrig på att få läsa mera

Erica, jättebra!!

Jag ska fortsätta då

JIPPIE!!!!

Kapitel 109
EN NY BÖRJAN
Hedwig
Det första jag gjorde på morgonen var att kolla mitt armbandsur, klockan var fem på morgonen, perfekt!
Jag hade planerat allt jag skulle göra och hur jag skulle göra det. Vi Hogwarts har vi ett pressat tidsschema så jag var tvungen att vakna tidigt. Försiktigt, slog jag mig ned vid ett litet skrivbord som finns i uppehålls-rummet och så började jag långsamt att skriva:
När jag skrev det höll jag nästan på att skriva Hedwig, men Harry levde bättre ovetande. Lätt som en plätt slog jag ut mina vackra, vita vingar och slungade mig ut i kylan. Det var enkelt att hitta till fönstret till Gryffindors uppehålls-rum. Harry satt som vanligt vid fönstret och tittade ut i oändligheten. När han såg mig lyste hans dystra ansikte upp. Han öppnade varsamt fönstret och jag flög in. Nervöst räckte jag honom mitt brev, förvånat tog han det och läste det medan han log ett litet leende. Jag skulle också le, men med den här kroppen skulle det se konstigt ut så istället log jag inombords. Harry drog fram en bit pergament och skrev ett snabbt svar. Han räckte mig brevet och jag försvann lika snabbt som jag kommit. Väl i Ravenclaws uppehålls-rum läste jag det och gapade stort:

När jag skulle gå till frukosten hände någonting mycket underligt. En flicka stod utanför Ravenclaws uppehålls-rum, hon hade stora bruna ögon, väldigt långt, blont, lockigt hår och hon var väldigt kort. Hennes söta ögon var uppspärrade.
-Hej, sade jag och log.
Flickans röst var ljus och skulle kunna få vem som hälls att le, men orden hon yttrade var tvärtom till glada.
-Varför ler du när ingenting roligt har hänt?
Jag gapade stort mot henne. Hon stirrade tomt tillbaka.
-Vad heter du? Frågade jag osäkert.
-Cassandra, svarade hon kort och utan att hon hade frågat om mitt namn sade jag:
-Cho, jag räckte fram handen och hon tog den motvilligt.
-Ska du börja här? Frågade jag och log stort.
Cassandra observerade mig noga och svarade tonlöst:
-Jag har gått här sedan sex år tillbaka, hon satte huvudet på sned och tittade tomt på mig.
-Går...du i Hufflepuff? Frågade jag förvirrat.
Cassandra tittade blankt på mig och sade:
-Jag går i Ravenclaw, i din klass i alla ämnen,
Nu förstod jag ingenting, hur kunde jag ha missat henne, hennes utseende går inte att glömma bort. Och det var då jag bestämde mig för att gå till biblioteket med Cassandra, vare sig hon vill eller inte.

Awesome!!!!! (Som vanligt!) trodde nästan det var Luna!

Ooo... Vad är detta? Vem är denna Cassandra? Längtar till fortsättningen på denna underbara ff!!!