wolfy & rollspelare prs

”Du kommer bita hål i läppen om du fortsätter sådär,” upplyste han henne med ett snett leende. Hon var på något sätt ännu mer attraktiv då hon bet sig i läppen, det kunde han inte förneka. ”Vad vill du åka först?” frågade han och stannade upp, började nästan genast gå igen då han fått syn på något som kallades för spökhus.

Cleo log svagt och släppte taget om sin läpp. Hon ryckte sedan lite på axlarna och la armarna om honom. Hon stönade tyst då han började gå igen och stannade upp när hon märkte åt vilket håll. Hon var något enormt rädd för spökhus.
”Jonathan...” stönade hon och tittade upp på honom.

”Ja, gulleplutt?” Han kikade ner på henne då hon stannade upp, förstod direkt att hon inte var sugen på en sväng i spökhuset. ”Jag skyddar dig mot alla spöken,” lovade han och började gå igen. Han trodde nog att det skulle bli kul.

Cleo fnittrade lite åt hans smeknamn och log stort, älskade att få smeknamn. Hon skakade på huvudet och la armarna i kors över brösten, betedde sig nästan som ett trotsigt litet barn.
"Måste jag följa med då? Du kan gå själv." sade hon och log gulligt mot honom. Kände sig stolt över sin, enligt henne, geniala lösning.

Han skakade omedelbart på huvudet i protest. Att gå ensam var inget alternativ, det var ju meningen att de skulle göra allting tillsammans nu när de väl var här.
”Komsi, komsi,” lockade han och log mot henne samtidigt som han började gå baklänges, höll ett grepp om hennes handleder för att hon inte skulle försöka smita.

Cleo stönade till och skakade på huvudet. Hon putade med underläppen och gick motvilligt med honom.
"Snarare du som får trösta mig sen." sade hon tyst och kollade på honom med stora ögon. Hon slutade kämpa emot och följde med honom, var däremot tydlig med sitt kroppsspråk att hon inte alls ville.

Han stannade upp då han såg hennes min. Han hade trott att hon bara busade lite men nu började han bli av en annan åsikt, hon ville inte alls gå in till spökhuset.
”Vad är det?” Jonathan la armarna om henne i en kram och böjde sig sedan ner för att gnugga sin näsa mot hennes.

Cleo rynkade på pannan och tittade på honom med stora ögon. Hon kunde inte låta bli att smälta lite åt hur gullig han var. Hon skakade på huvudet och smekte hans kinder.
”Inget, jag gillar bara inte att bli skrämd. Men vi kan gå in, du skyddar mig ju.” Log hon och kysste hans läppar lite snabbt när han var tillräckligt nära.

Forskande iakttog han henne en stund, försökte lista ut om det var hela sanningen eller om det låg något mer bakom. Han hade svårt att avgöra vilket gjorde honom lite irriterad.
"Om du verkligen inte vill besöka spökhuset så kan vi åka karusell istället," föreslog han med ett mjukt skratt, nickade mot en karusell bara en liten bit ifrån spökhuset.

Cleo skakade på huvudet och smekte hans kind. Han hade verkat så ivrig över att få gå spökhuset och hon ville bara att han skulle vara glad så hon fick helt enkelt bita ihop. Dessutom skulle beskyddarna följa med vilket kändes bättre för henne, trots att de skrämde livet ur henne så kände hon sig enormt tryggt med dom.
"Nej, vi går men dina beskyddare följer med in väl?" log hon och började frivilligt med bestämda steg att gå mot spökhuset.