Divergent (TildeW & Kaninis)

"Jag vet inte vad jag såg i honom" suckade hon.

" vaddå gillar du honom inte längre eller?" Frågade al.

"Varför låter du så glad?" sade hon.

" för att jag inte gillar honom" sa al.

Will såg på Al.
"Du borde bara berätta det" sade han.

" berätta vad?" Frågade al förvånat.

Det hade gått någon månad. Träningen var färdig och hon var nu officiellt en del utav De Tappra, fas 1 hade gått hyfsat bra, fas 2 hade gått fantastiskt. Men hjälp av Tori hade hon kunnat dölja att hon var Divergent. Skylar hade slutat på en femteplats på topplistan, hon hade skaffat fler vänner från anläggningen, hon hade gått ut på fester och faktiskt blivit full, för första gången i sitt liv.
Förhållandet med Peter hade dock inte hållit länge, kanske 2 veckor eller något. Han sade att hon döljde något för honom och att han inte skulle stå ut med en flickvän som hade hemligheter som kunde sätta hela deras förtroende på spel. Men nu en månad senare verkar det inte som om någon av dem ångrar vad dem gjort, även om hon inte hade pratat med honom på länge.

Esme såg Eric stå ensam vid gropen och hon skyndade sig fram till honom.
" hej" sa hon och la armarna om honom.

"Hej" sade Eric och såg ner på Esme.

Skylar rörde sig runt i anläggningen. Ända sedan Als självmord någon vecka tidigare hade hon inte mått bra. Hur mycket Christina än påminde henne om att det inte var hennes fel kunde hon inte hjälpa att ta skulden. Hon var den sista personen Al hade pratat med, men ändå så kunde hon inte stoppa honom från att hoppa. Känslan av att se sin vän, sin nästan bästa vän, hoppa ner mot sin död fick hjärtat att krossa. Dem hade gjort det mesta tillsammans. Dem båda tatuerade sig tillsammans, han följde med henne när hon färgade håret, han hjälpte henne träna, men nu, allting var bara förlorat.
Hennes högre handled sved till. Skylär hade precis gått ifrån Tori, som var hennes tatuerare. Många i De Tappra skulle säkert tycka det var töntigt att tatuera in sin gamla väns namn på sin hud, men för Skylar så betydde det något. Någonting slog emot hennes axel och när hon såg upp stod hon öga med öga mot Peter.

Esme log till mot Eric. Hon kysste honom och la armarna om hans nacke.
" det är helg så kan vi inte gå till ditt rum?" Frågade hon.

Peter gav skylar bara en kall blick innan han gick iväg.