LotR (Privat)

"Nej, det är sant och du drömmer inte." sa Keya tort och tog hans tallrik för att diska. Hon var inte lika pigg på byn och värdshusen, hon var rädd för människor och absolut män.

"Åh, kom igen, Keya. Det blir säkert bra", sade han tröstande och skrattade till. "Det vet jag att jag kommer tycka."

"Du ja." sa Keya och stoppade in allt i packningen och sadlade sin häst. Men hon skulle följa med, han behövde det hon visste det.

Även han sadlade sin häst, munter och ivrig över att få slippa den hårda marken. Särskilt nu när kvällarna hade börjat bli kyligare. "Vi behöver inte stanna där alltför länge."

Keya rycker på axlarna, "Det går bra vi stannar så länge du vill." sa hon tyst och satte sig upp på hästen, hon ville vara snäll mot honom.

Han sade inget, för vad skulle han säga? Han hade redan försökt. "Vi stannar bara någon dag, tror jag. Vi har en ring att förstöra" Han satte sig upp. "Och jag vill få bort den så fort som möjligt."

"Du gör som du vill." sa Keya och log snett, hon ville göra det för honom. Och värme samt ett bad och mat hade hon inget emot.

När han satte fart i lugnt trav sneglade han på henne.
"Bara så att du vet, Keya, så är jag helt värdelös på att bestämma saker. Jag kan aldrig fatta beslut, men vi stannar där bara över natten. Det kommer kännas som en vecka ändå, med tanke på hur tacksam min rygg kommer vara."

Keya skrattar lätt och ler mot honom. "Vi borde stanna en vecka i alla fall. Med tanke på din rygg och hästarna samt att vi måste vila och återfå krafterna för den sista delen av resan. Sedan kommer det inte finnas någon mer by." sa hon och red jämsides med honom.
"Varför kan du inte fatta beslut? Det är inte så svårt." log hon mjukt.

En vecka, tänkte han. Det lät lockande.
"Ah, Keya, nej", sade han och skrattade när han hörde hennes fråga. "Jag har bara svårt för åsikter, vilket gör den där frågan väldigt smärtsam att svara." Han flinade. "Hur som helst, jag brukar vara den personen som följer andras åsikter och planer som en hund följer sin ägare."