Bree Tanners andra liv med mig och glina2

Jag hörde knappt prästen som pratade.
Men jag lyckades ändå få in ett
"Ja"
Där det skulle vara.

"Tager du, Bree Tanner, Diego...." Resten hörde jag inte. Jag kunde bara pressa in ett "ja" på rätt plats

Sedan kysste jag henne.

"Jag älskar dig." Viskade jag i hans öra.

Jag log smått.
"Och jag dig."

"Mmm det är därför vi står här..." Viskade jag mot hans panna.

Det hördes applåder och jag tittade upp.

Jag tittade ut över de få som kommit.

Det var faktiskt bara dom i Cullenfamiljen och Bella.

Bella stod lite avsides eftersom hon numera visste hur mycket hennes lukt lockade.
Men jag hade blivit vanare nu.
Jag hade till och med kunnat prata ett kort samtal med henne utan att frestats.