Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Johanna flinar åt det vadet Clove och Thalia gjort upp. När de börjar kasta aktar hon sig även för Cato då han nu började mörda de oskyldiga dockorna. Så hon går bort till Finnick, eftersom hon inte ville vara med Katniss och hon ville inte störa Peeta och Marvel som hade någon sorts lektion om spjut. Först såg Johanna på då Finnick kastade sin treudd på en utav banorna, men sedan började de skiftas vid, så de kastade varannan gång. Båda fick oftast fullträffar, vilket inte förvånade någon utav dem.

Det blev en jämn match men som ja alla, ja även Thalia gissat vann Clove. Hon hade åratals avträning och Thalia bara några få månader och även i spelen. "Ja, 50 armhävningar då." flinar Thalia och slänger sig ner på golvet. Hon var ändå stolt, så pass nära Clove hade hon aldrig vart förr. Visst Clove var bättre, men Thalia låg inte långt ifrån nu. Och de 50 armhävningarna klarade hon nu lätt, hon hade blivit vad de i 11an kallade karriärist.

Johanna log mot Finnick, som berättade om Thalias förlust. Det var inte mer än väntat. Clove hade ju tränat i åratal, vilket Thalia inte har, vilket minskade chansen att Thalia skulle vinna med 99%. Johanna kastade yxan, som borrade sig in i dockans huvud, tryckte på knappen på armbandet och den kom tillbaka samtidigt som Finnick kastade sin treudd.

Thalia gjorde sina 50 och Cato studerade dem. "Okej Cato du och ja, svärd." flinar Thalia och Cato bara skakar på huvudet, "Nej, Thalia, du är inte klok." säger han men skrattar gott åt hennes skämt och hon visste att han inte var arg på henne längre vilket hon tyckte var bra.
"Fast....." sa Thalia och såg på dem alla. "Jag vet något jag slår er alla i." säger hon och ser på dem om de skulle komma på vad det var.

"I att utmana oss alla i de kategorier vi är bäst på?" säger Johanna, och flinar. Det var ju sant. Johanna nästan bara väntade på att Thalia skulle utmana Finnick med treudd eller Marvel med spjut. Eller så kunde Thalia utmana Johanna, med en yxa? Marvel börjar skratta åt något. Antingen var det det Johanna sa, eller så var det något Peeta sa.

"Jo, ja, visserligen för ingen annan skulle vara så korkad eller dumdristig." skrattar Thalia roat men vet med sig själv att hon bara skulle det eftersom hon visste att de var hennes vänner och inte skulle skada henne. "Nej, på växter tänkte jag faktiskt....jag kan både giftiga, läkande och matnyttiga." ler hon mot dm, vilket hon visste att de andra inte hade en susning om.

Johanna nickade. Det var också sant, att hon var bäst i ämnet om växter. "Sant. Men du var ju också den som växte upp i 11an så du har ju en anledning" säger Cato. Sedan ler han också. Johanna vände sig sedan om för att fortsätta kasta sin yxa. Men den åkte rakt in i väggen, då dockan var på väg att bli utbytt. Finnick började skratta åt henne, och hon slog till honom.
"Det var inte roligt" säger hon, i ett försök att vara allvarlig, men hon brast sedan i skratt hon också. Att hon inte hörde, eller såg, att dockan inte stod där längre var ett misstag då hon koncentrerat sig på Thalia och de andra.

"Som du har en anledning till att du kan hantara detta lilla svärd." säger Thalia och pekar men ler, "Men du vet man kan lära sig, jag kan ju kasta knivar." säger hon och flinar sedan åt Cato, "Men jag kan klättra i träd med, lärde ni det aldrig i 2an?" skrattar hon och Cato flinar åt henne och slänger undan sitt svärd. "Nej, inte jag i alla fall. Men lärde du dig aldrig i 11an att man inte ska reta upp karriärister?" skrattar han roat och tar ett språng efter henne, men Thalia hoppar undan och upp till den delen av träningsrummet där man skall öva att hoppa och svinga sig över hinder. Cato må vara stor och stark, men hon var smidigare. "Du kan inte ta mig, du kan inte ta mig." retas Thalia och hoppar vidare med Cato efter sig.

Johanna skakar på huvudet åt Cato, som är dum nog att följa efter Thalia.
"Cato, ge dig. Du kommer inte kunna nå henne ändå" ropar hon efter Cato. Hon flinar när han inser att hon har rätt och går tillbaka. Han knuffar till Johanna, som genast knuffar tillbaka. Cato snubblar till, lite som Johanna hade gjort när han knuffade henne först.

Thalia skrattar roat och gör klart banan innan hon kommer tillbaka till dem och ser på Johanna och Cato och sedan på de andra. Var de inte ett konstigt gäng? Egentligen enligt regim så var de dödsfiender och skulle slåss mot varandra, men här var de, alla sammlade och bråkade på kul med varandra, hade roligt trotts allvaret i det hela.