Vad har ni i ert "ctrl + v" just nu?

oh don't lose the grovelling in the foetal position, that was your one redeeming feature with the opposite sex

Om jag inte minns fel var det en bekant till min vän som skrev detta, haah.

InspiredPsycho


[Bara för att jag ville grattia till vinsten igår, och så var internet ombord AAAAASSEGT!!!!]

"That was a close one ladies and gentlemen. Unfortunately in every contest, there must be a loser. Loo-hoo-ser-her."
XD från filmen Ace Ventura

Jag hatar det verkligen. Tröttheten slukar mig då jag ligger där, den kväver mig i ett hav av illamående och blod. Rose är och jagar, hon har inte gett upp hoppet än. Som vanligt, eller rättare sagt som det varit ända sedan vi fann varandra. Hon har, utan att klaga, tagit emot allt jobb. Hon har gjort maten, fixat fram den och räddat mig från att förblöda. Om jag bara låtit den där Broxen ta mitt liv. Då hade hon inte behövt vara här nu. Hon hade kunnat återfinna sin familj och… levt sitt liv. Men jag var ständigt lika självisk, ständigt lika dåraktig. Jag till och med mumlar det halvhögt för att jag själv ska förstå innebörden av det.
-Det där tjänar ingenting till, hörs en röst. Rose faller ner framför mig, antagligen från en gren. Jag orkar inte titta efter.
-Det som är gjort är gjort, fortsätter Rose likgiltigt och släpper avslappnat ner två döda ekorrar på marken, den ena har en pil skjuten igenom sig. Jag kan gissa att den andra är ihjälbankad. Antagligen med en sten.
Hon kan verkligen sin sak, tänker jag och ser på Rose. Men trots att hon faktiskt skaffat fram vår middag gnager också en annan tanke mig i bakhuvudet. Hon dödade de hänsynslöst, hon är helt likgiltig. Vad säger du om det, Mike?
Jag skakar av mig tanken och gör en ansats att resa mig. När jag vinglar till och spyr kommer Rose skrämt fram till mig.
-Sätt dig! Vad håller du på med? Skriker hon. Sätt dig, sa jag!
I ett litet tag står jag emot impulsen att sjunka ihop på marken och kvida tills jag svimmar. Men som sagt. Ett litet tag.

När jag slår upp ögonen sticker rök i mina näsborrar. Jag gäspar och andas in en massa rök.
-Det är mat, sömntuta!
Rose ruskar mig från sida till sida tills jag vaknar till.
-Rose…
Mer får jag inte fram innan Rose proppar in en massa grillad ekorre i munnen på mig. När jag fått i mig en del av den tar hon fram en plastflaska som hon kvickt skruvar upp med sina starka fingrar. Att den är i just plast förvånar mig, få människor har kvar något i plast överhuvudtaget. Nu finns det betydligt mycket bättre material att använda, exotor är till exempel omåttligt framgångsrikt. Det liknar plast mycket men är hållbarare. Nästan omöjligt att ha sönder sägs det. Det var någon rik professor från Bulgarien som uppfann det för cirka hundra år sedan. Rose låter mig dricka lite av vattnet som finns inuti flaskan och smuttar sedan lätt på det själv.
-Vi måste hushålla, säger hon kort medan hon stoppar undan resterna av provianten tillsammans med min packning.
-Dela då lika! Utbrister jag förargat.
-Du behöver mer! Det vet vi båda, säger Rose. Hennes röst är fortfarande lugn, men på slutet darrar den lite. Ingen av oss vill gräla men jag kan trots det inte låta bli att fräsa åt henne.
-Mike! Kom igen jag vet mycket väl att du inte vill det här du heller! Vi måste hålla ihop! Säger hon.
Hon har rätt. Och jag vill be om ursäkt, vill så gärna då jag ser hennes ögon. De är så sårade, de smaragdgröna ögonen.
Men jag är för stolt. Att jag aldrig ska kunna svälja den...

(Hade en id'e om en Hungergames liknande Science, så jag tänkte skriva liksom bara hur jag kunde tänka mig att ett utdrag ur romanen kommer se ut)

Good people see the bad things in themselves, bad people see the bad things only in others.
- Daniel Radcliffe

http://www.tradera.com/finding.mvc/itemlisting?header=true&search=harry%20potter
Ha ha^

Draco Memoraid

Kaffeplantan härstammar från Etiopien där den har odlats i över tusen år.