Skriva av sig-tråden
Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Borttagen
|
MTEL: Jag var deprimerad ca 6 år. Från 10-årsåldern till 16-17-årsåldern. Nu mår jag bra. Förutom ett ganska ömtåligt självförtroende och en enorm scenskräck.
10 okt, 2012 00:11
Detta inlägg ändrades senast 2012-10-10 kl. 00:19
|
|
Borttagen
|
Skrivet av Neeyum: Jag har inte skrivit att man inte är deprimerad, utan att man helst inte ska sätta den stämpeln på en själv. Inte ens en läkare som känner sig sjuk bör diagnostisera sig själv.captain j.: så om inte någon märkte att jag var deprimerad, så överdrivde jag bara? jag har ärr på mina handleder. jag grät mig till sömns varke natt. jag stirrade upp i taketi timmar, var nära att ta livet av mig, ville inte leva. och bara för att ingen upptäckte det, så betyder det att jg inte var deprimerad? Fine. men säg inte att jag ville må så. 10 okt, 2012 00:11 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: "Jag kanske bör tillägga att jag var inne i en väldigt djup depression där alla möjliga tillvägagångssätt togs till användning. Självskadebeteende, alkohol, nikotin, självmordsförsök. Men jag fick hjälp tillslut, jag visste däremot inte att jag var så lågt som jag var. Det var vid rätt ung ålder så hur skulle man kunna veta? Jag sade till kuratorerna att jag inte ville att mor min skulle få reda på sakerna. De talade om för mig att de inte behövde berätta det som inte utgjorde fara för mig själv eller allmänheten. Däremot fick jag en kurator som skrattade mig rakt i ansiktet och som inte tog mig på allvar. Hon ljög dessutom väldigt mycket. Mycket fick min mor reda på, jag valde att inte vara i samma rum som henne när hon fick reda på det. Hon tog det förvånansvärt bra och efter det kändes det mycket lättare att acceptera den existerande hjälpen. Jag hade problem med depression, tvångsbeteende, social fobi, avvikande beteende och jag var överdrivet aggressiv vid det laget. Yep, jag gör det jag sagt är dumt. Skriver ut på Internet, men endast för att allt detta ligger bakom mig nu. Jag har långt ifrån lika mycket problem idag som jag hade då. Familj och den hjälp man får spelar in väldigt mycket, förstås. Är man tio, ger sig själv stämpeln "anorexi" så bör man söka hjälp på något sätt." Tillade jag senare i kommentaren för att kanske kunna tillföra lite klarhet i oklarheten. Jag håller helt och fullt med om att man bör söka hjälp, och det var tråkigt med allt du varit med om. Vänder man sig ändå till internet, får vi här - eller i andra forum försöka peppa dem som skriver till att söka hjälp istället för att.. ja säga att det är deras fel och att de slösar sin tid på att skriva på internet. Jag tror att jag förstår att du menar - men folk kan ta det väldigt personligt. 10 okt, 2012 00:14 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Ja, vissa uttrycker sig väldigt annorlunda angående saker och ting.Skrivet av Borttagen: "Jag kanske bör tillägga att jag var inne i en väldigt djup depression där alla möjliga tillvägagångssätt togs till användning. Självskadebeteende, alkohol, nikotin, självmordsförsök. Men jag fick hjälp tillslut, jag visste däremot inte att jag var så lågt som jag var. Det var vid rätt ung ålder så hur skulle man kunna veta? Jag sade till kuratorerna att jag inte ville att mor min skulle få reda på sakerna. De talade om för mig att de inte behövde berätta det som inte utgjorde fara för mig själv eller allmänheten. Däremot fick jag en kurator som skrattade mig rakt i ansiktet och som inte tog mig på allvar. Hon ljög dessutom väldigt mycket. Mycket fick min mor reda på, jag valde att inte vara i samma rum som henne när hon fick reda på det. Hon tog det förvånansvärt bra och efter det kändes det mycket lättare att acceptera den existerande hjälpen. Jag hade problem med depression, tvångsbeteende, social fobi, avvikande beteende och jag var överdrivet aggressiv vid det laget. Yep, jag gör det jag sagt är dumt. Skriver ut på Internet, men endast för att allt detta ligger bakom mig nu. Jag har långt ifrån lika mycket problem idag som jag hade då. Familj och den hjälp man får spelar in väldigt mycket, förstås. Är man tio, ger sig själv stämpeln "anorexi" så bör man söka hjälp på något sätt." Tillade jag senare i kommentaren för att kanske kunna tillföra lite klarhet i oklarheten. Jag håller helt och fullt med om att man bör söka hjälp, och det var tråkigt med allt du varit med om. Vänder man sig ändå till internet, får vi här - eller i andra forum försöka peppa dem som skriver till att söka hjälp istället för att.. ja säga att det är deras fel och att de slösar sin tid på att skriva på internet. Jag tror att jag förstår att du menar - men folk kan ta det väldigt personligt. 10 okt, 2012 00:16 |
|
LiquidLuck
Elev |
sitter bara och gråter, orkar inge mer
; 10 okt, 2012 13:41 |
|
Obliviate_
Elev |
10 okt, 2012 13:58 |
|
LiquidLuck
Elev |
10 okt, 2012 14:02 |
|
LunaLovegood1
Elev |
10 okt, 2012 15:06 |
|
kakan42
Elev |
Skrivet av LunaLovegood1: J***a mens, var du tvungen -.- Det är heelt nprmalt, fast jag vet att det är jobbigt!! 10 okt, 2012 15:34 |
|
Savi
Elev |
10 okt, 2012 15:46 |
Du får inte svara på den här tråden.





Mugglarportalen