The living dead(Dragon Fantasy)

Alex kom efter honom, hon var nu beredd på hans förändring och hon kände sig inte lika tom och rädd längre. Det var inte mycket av den gamla Alex som fanns kvar, men det började återvända även om hennes utseende förändrats.

Mark gick på. hård och tuff som vanligt. Hälsade på männen som frågade honom om natten varit bra. Han bara skrockade nickandes även om han inombords suckade och önskade att han kunde gå in med Alex igen.

Alex kom efter ovetandes om vad hon skulle göra eller inte skulle göra. Hon kände männens blickar efter sig men gjorde inget åt det. Hon var både svag och utan vapen, hon ville inte hamna i trubbel för Marks skull.
Han kunde skylla på att han ägde henne, så som man försvarade sina pengar försvarade man sin kvinna. Men hon? Var skulle de ens? Hon ville hem nu.

Mark visade henne de olika affärerna, leksaksaffären där de lagade sakerna, en där de samlade vapen och en annan där de faktiskt lyckats odla lite grönsaker.
"Vill du se mer?" mumlade han till ALex och la armen om henne och sa skämtsamt till några män att han nog skulle hem och roa sig.

Alex skakade tyst på huvudet för tillfället stum av männens sätt. Var detta den värld hon vuxit upp i? Allt var inte zombiernas fel, hur kunde de vara så idiotiska?
Hon förstod Marks motiv och spelade helt enkelt med för syns skull. Hon såg inga andra kvinnor, var höll de hus? Kanske de arbetade, fast hon och Mark var lediga nu framtill imorgon hade han sagt.

Mark suckade men fortsatte gå och visade henne runt, han hade släppt henne igen och tillslut kom de till slutet av gallerian. Där glasingångarna varit. Nu var det igenbommat, de hade en annan utväg. "Här...Här brukar de officiella avrättningarna ske". Det skedde inte så många dock, hellre tog man ut dem tyst.

Alex rös till hela platsen osade av......ja av vad? Hon kände dessa själars plågan och dödsögonblick. Hon bleknade och tog tag i Mark för att hålla sig uppe. Hon hade aldrig varit så känslig förr, inte så känslig för något som inte existerade.
"Varför?" fick hon bara ur sig och föll darrande ner på knä.

Mark höll i henne och drog upp henne från marken. "För att de förådde Jacob, en del försökte rymma...". Han la armen om henne. "Alla som inte är till nytta eller gör för stora fel dödas...". Han suckade och vände bort huvudet. Han hade dödat en del av dem.

Alex nickade och kröp in i hans famn, tydligt skrämd av det hela. Hon kände deras ångest, deras skräck och smärta, hon ville inte vara här.
"Jag ska vara till nytta sköta mig, snälla kan vi gå." sa hon förtvivlat med panik i rösten, hon Märkte inte av Marks suck, märkte inget förutom det som inte borde påverka henne.

Mark vände om med henne och gick på, bort från platsen. Han borde aldrig ha visat den för henne. "Förlåt mig, men du måste vara stark, annars försvinner du från mig, eller så straffas jag". Jacobs order hade varit tydlig.