Sorgens tider [SV]

Super bra! Skriv meeeera♥

Tack ;D
Mer kommer ikväll :'

Skriv mer!

Du är bäst :'D

naaww ^^

Kap 11 - Percy

Jag satt vid en vägkant och lät tårarna strömma. Hur mycket är klockan? Jag vet ärligt talat inte. Jag, Percy Ignatius Weasley, saknar den brodern jag sa om och om igen att jag hatade, och själv skulle vilja döda. Men jag har insett, att jag hellre vill att jag själv skulle vilja dö, och låta Fred leva.
Moln samlades på himlen och såklart skulle det börja regna. Jag suckade. Varför ska allt dåligt hända min familj? tänkte jag smått surt och sorgset. Jag reste mig upp och borstade av mina kläder. Jag började vandra emot Kråkboet igen, med tankarna på Fred, och George. När de varit fem: Fred förvandlade Ronalds nalle till en spindel. När de varit 13: Skämtat om att de skulle skicka en toalett till Ginny. När de varit 14: Skämtat om att Harry var Slytherins arvtagare. En massa minnen från de tidiga åren i deras liv rusade förbi.
Jag var så inne i mina tankar att jag inte märkte att jag gick emot Kråkboets vägg, innan det var försent och jag krockade in i den. Mer till vänster var dörren. Jag gick snabbt in. Det första jag tittade på var klockan. Den var bara fem i fyra. Jag såg lugnt runt i rummet jag nu befann mig i innan jag kom ihåg vem jag skulle möta.
"Åh nej" utbrast jag förfärat. Jag skulle komma försent, och se ut som något katten släpat in. Snabbt torkade jag tårar och regndroppar ur ansiktet och brydde mig inte längre, utan transfererade mig därifrån.

super bra! meera:=)♥

Mera

jättebra!

Tack Mer kommer imon :'