Ledsen-Tråden

JAG HATAR ATT DRÖMMA OM HONOM. fuckfuckfuck

Just nu känner jag mig ledsen, ensam, oälskad och trött på livet. Allt känns meningslöst.

"Even though i am back at hogwarts i feel more alone then ever"

Inget känns bra. Eller jo, det gör det. Vill inte åka hem, har ingen hemlängtan. Men önskar verkligen att jag hade mer att göra. Visst var det jätteskönt att få en lugn helg och egentligen inte göra nånting, men önskar verkligen att det fanns något jag kunde hitta på... Känner mig bara allmänt nere. Extra jobbigt att jag inte kommer kunna få det stöd av er jag vet att jag kommer få, för när ni läser detta är det en ny dag och vi får väl hoppas att dessa känslor inte finns kvar.

det här är för mycket. jag hatar det här. men varför gråta? säg fuck you och le

Usch, jag är helt nere och nu ska jag halta (mitt vänstra ben värker) till skolan i ösregn... -.-"

Jag är ledsen och besviken på mig själv. bluhu

Jag är ledsen på mina föräldrar just nu.
Jag älskar dom och jag vet att dom bryr sig om mig, så är det. Men just nu, mår jag jävligt dåligt och dom vet varför. Problemet är att dom varje dag "försöker" hjälpa mig och göra det som är bäst för mig. Men dom förstår ju inte vad jag går igenom, hur kan dom då veta vad som är bäst för mig? Jag orkar inte att dom får mig att må så jävla mycket sämre gällande det här. Jag orkar inte mer press. Jag orkar inte att dom håller på och ljuger ihop saker tillsammans bakom min rygg och att dom sedan tror att jag inte märker ett skit. Jag orkar dom inte just nu, allvarligt, dom förstör mer än vad dom hjälper. Om dom hade lyckats med sina lögner så hade jag antagligen mått bättre, men dom är så jävla genomskinliga båda två att jag ser allting, får reda på allting själv. Fan alltså, jag blir så ledsen på dom.

Jag vet inte hur jag ska hantera detta och jag vet det ännu mindre när mina föräldrar ska lägga sig i göra saker och ting värre istället för att bara finnas där för mig, på rätt sätt.

Jag hatar när man måste vara ledsen, men samtidigt kan det vara nödvändigt, eftersom om man alltid skulle vara glad, skulle man aldrig märka av skillnaden mellan att vara glad och arg.
Du skulle inte märka att du var lycklig.

Jag kommer inte kunna se Glee-filmen.

Jag känner mig lite ledsen över att jag inte träffat min pojkvän på 1 månad, kommer hela tiden saker emellan + att ingen av oss har det speciellt lätt med ekonomin just nu (distansförhållande f.ö.)