Everything is not what it seems

Ulfs kopia var gömd nånstans i rummet han var tyst som en begravd person dock var kopian nervös över att bli upptäckt.

"Jag vet att du är här någonstans och jag gillar inte folk som spionerar på mig" sa Nova allvarligt.

Kopian var tyst vid sitt gömställe han ville inte svika orginalet som blev sur på kopiorna om de misslyckades på sitt uppdrag. Kopian han hade skickat var dock inte den smartaste att skicka.

"Du kommer att ångra dig" sa Nova och satte på sig hjälmen.

Kopian ville bara sticka ut genom dörren nu men visste att han inte skulle kunna fly ut ur rummet hur mycket han än ville det.

Nova såg kopian och suckade lite grann.
"Jag ser dig allt och om du inte lämnar mitt rum inom 10 sekunder kommer du få stryck" sa Nova

Kopian var snabbt ute ur rummet han vilel inte få någon stryk alls men visste att orginalet inte skulle bli glad över att han misslyckades med uppdraget.

"Varför spionerar han på mig? ..är det för mitt blåahår eller mina ögon som har två olika färger?" frågade Nova sig själv.

Kopian kom tillbaka för ulf och bugade
" Um misslyckades han upptäckte mig " sa Kopian Ulf reste sig och såg ilsket på Kopian som fick en rädd blick i ögonen.

Nova suckade och tog av sig hjälmen.
"Han kommer nog tänka sig för innan han spionerar på mig igen" sa Nova och log lite grann.