Tomorrow an other day[sv]

man blir ju bara sååååå,såååå,sååååå glad!!!!!!!! Tänk om alla var så snälla! Tack så supermycket!!!!

Jag vet *ställer mig upp med handen på bröstet och vinkar som om jag fått nobelpriset*! Jag är så otroligt snäll. Det säger typ alla, och det kan jag ju inte neka!

Det borde finnas en ny kategori som man kan få nobelpris i....Snällhet!!!! Då vet jag vem som borde få det... Du!

Jag vet! XD

JIIIIPPIII!!!

Här är kapitel 5!!!!

----------------------------------------------------5-----------------------------------------
Solen utanför fönstret hade börgat stiga upp. Det flödade in ett skönt morgon-ljus genom det tunna glasfönstret och det bländade de fyra vännerna i ögonen. Peter ställde sig upp och gick bort till fönstret. Han drog ner den slitna gamla rullgardinen som hängde där. Den gnisslade med ett öronskärande ljud när den långsamt blev nervevad. En spindel som sovit på gardinen sprang snabbt bort där ifrån och ner i en springa i det gamla golvet. Det hade slutat regna nu och det såg ut att bli en fin dag.
Det var någon ute i köket. Antagligen James mamma. Hans mamma var en lång och ståtligt dam, minst två meter. Hon gick alltid med rak rygg, så att man kunde tro att hon skulle gå av på mitten. Och hon hade inget annat än klänning. Hon var väldigt ordningsam av sig, och gjorde man inte som hon sa blev man utslängd ur huset. Hemsk på många sätt men samtidigt snäll på fler sätt.
De andra hade börjat vakna till lite. De gäspade stort och rörde på sig i madrasserna. Remus satte sig upp i madrassen, han sträckte på sig och det knarrade till i hela golvet när han gjorde det.
-Go..Morgoooon! Remus gäspade stort.
-Godmorgon! Svarade Peter muntert.
-Är det bara vi som är vakna?
-Mmm, fasst de andra vaknar nog snart.
Peter hade till viss del rätt, James och Sirius skulle vakna, men inte av sig själva.
Peter kollade på Remus. Han kunde skymta den där lilla glimten i ögat och minen som Remus alltid fick när han hade något på gång. Peter anade att det hade något med att vecka tramptass och Tagghorn...Och an anade att de skulle bli rätt så arga också.
Remus tittade sig runt om i rummet. Snart fick han syn på det han ville se, hinken med vatten som stod invid kakelugnen. Han gick bort och lyfte upp den. Han “styrde” mot James och Sirius bäddar. Han lyfte sakta upp hinken med isvatten högt upp i luften. Han skrattade tyst för sig själv medans han sakta vinklade hinken.
-AAAAAA!!! Va i?!
-Reeeeemus!!!!
James och Sirius skrek och svor högt när det iskalla vattnet forsade ner på de.


Kommer nog kanske lägga upp kapitel 6 idag också....

Du gjorde min dag bättre! Superbra kapitel, som vanligt

F*n! Varför just jag?!?! Tyvärr har jag drabbats av syndromet rats ( råkar avbevaka trådar syndromet ) så jag har missat det här kapitlet!!! Men det var super duper mega bra ×1000000! Snälla bli författare! Du skulle bli den awesomigaste författaren ever! Dina kapitel är det som gör min dag tusen gånger bättre så våga ALDRIG sluta skriva!

Ingen fara! Har också drabbats av rats...Ååååååååååååå!!!!!!! Hur snäll kan man va?! Det där var dem bästa kommentaren ever! Tack,tack,tack!!!!! Du är bäst!!!!! ♥♥♥♥♥

Du är bäst! Du förtjänar en tusen gånger bättre kommentar än det här men jag kan inte tillräckligt många bra ord för att beskriva den här fanficen!