Låt mig dö!

Superbra!!!!!!! Bra skrivet!

bra!

OMGGGG MERAAAAAA

Bra!

Hej, hej!
Ledsen för att jag varit dålig på att uppdatera... ska jobba på det!
Lolly!!
ellisen05
the trumpet witch
Hermionez-04
Piggelinisen

Kapitel 11
-Debby vakna, långt borta hör jag en röst. Den kommer bara närmare och närmare. När jag slår upp ögonen ser jag miss Merida stå framför mig. "Bra du lever" säger hon och släpper mina axlar.
-När färgade du håret lila? Frågar jag lite svävande och tittar upp på henne.
-Der här är sämre än jag trodde. Merida går mot sitt kontor och hon ser extremt stressad ut. Fast det är lite svårt att se vad hon gör när allt snurrar upp och ner och ändrar färger.
-Vars är Noora? Skriker jag efter henne, men hon värkar inte höra. Jag sätter mig upp i sängen och vrider mig mot sängkanten. "Nä nu orkar jag inte vara här mer!" Säger jag och ställer mig upp. Sedan går jag ut från sjukhusflygeln, men det är väldigt svårt eftersom jag känner mig fruktansvärt snurrig. "Noora! Nu är jag här!" Skriker jag ner för trappan där Noora går mot biblioteket. Hon ser skräckslagen ut när hon ser mig. "Nu kommer jag!" Jag häver mig upp på räcket och ställer mig upp. Jag ler mot alla rosa, röda och orangea människor som stannar till när dem ser mig. Och jag ska precis hoppa när jag känner två starka armar runt min mage.
-Du ska inte någonstans lilla vännen, säger Meridas klara röst. Noora kommer uppspringandes med en liten tjej i hälarna. Noora är alldeles orange i ansiktet och hon har knallgrönt hår.
-Har Noora också färgat håret? Frågar jag Merida, men det ända jag får i svar är en hög suck.
-Vad har hänt? Frågar Noora och jag börjar gapskratta. Hon har en liten blå prick på näsan som hoppar som en studsboll.
-Förgiftad, svarar Merida kort. Noora gapar och den lilla pricken studsar ännu mer.
-Sluta Noora, sluta! Skrattar jag. "Snart skrattar jag ihjäl mig."
-Vi ska nog gå tillbaka till sängen, säger Merida och lyfter iväg mig. Hur kan hon med sin pinnkropp bära en människa? "Nu ska du få lite saft." Säger hon och ger mig ett glas med en illgul vätska.
-Saft, det låter gott, säger jag och dricker upp. Noora och den där tjejen sitter bredvid sängen.
-Kommer hon bli bra? Frågar Noora.
-Inte före jul. Merida suckar högt. "Tills dess får vi inte släppa henne med blicken."
-Varför? Noora har gråt i halsen.
-Hon kommer omedvetet försöka ta självmord. Alla stirrar på mig och jag får en kittlande känsla i magen. Jag vet inte vad jag ska göra så jag ler så fort jag kan och vinkar lite med handen.

Jättebra!

bra!!!!!!!!!!!

Bra!

Omg bra!

HHHAHAHAH