Katie Granger
Forum > Fanfiction > Katie Granger
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Borttagen
|
Skrivskrivskriv! Älskar denna ♥
2 sep, 2015 21:40 |
|
HermioneHäst
Elev |
Skrivet av Borttagen: Skrivet av HermioneHäst: Bra, men det verkar ha försvunnit lite... Haha, ja, råkade trycka på svara innan jag var klar xD Nu är den hel! Och då blev den helt plötsligt mycket bättre!
2 sep, 2015 23:03 |
|
soony sonny love
Elev |
3 sep, 2015 18:03 |
|
Borttagen
|
Nu kommer ett kapitel (ETT AV DE BÄSTA ENLIGT MIG!) så håll i hatten!
Elfte kapitlet Katies perspektiv Jag bara sprang. Jag kunde knappt se vart. Grenar rev mig i ansiktet och lämnade röda rivsår. Jag snubblade över rötter och stenar. Allt jag hade i huvudet var att hitta Harry. Det var det enda som betydde något för mig just nu. Jag tvingade mig själv att stanna upp och försöka sätta bitarna på plats. Plötsligt förstod jag varför Hagrid hade betett sig så konstigt. Han hade blivit utsatt för Imperius-förbannelsen. Vem hade hjärta att utsätta Hagrid för det!? Det måste ha varit Snape! Han har kraft att kasta en fungerande Imperius. Och han hatade Harry, det gav honom en svag anledning att jaga Harry. Plötsligt hörde jag ett skrik. Jag sprang iväg det snabbaste jag kunde åt den riktning jag trodde ljudet kom ifrån. Från avstånd kunde jag se en person klädd i en lång svart mantel. Jag kunde se Harry ligga på marken och han flämtade. Jag råkade av misstag trampa på en gren som knäcktes. Den mantel-klädda personen vände sig om och jag fick en chock av synen från vem det egentligen var. Det var inte Snape, det var Vanessa. "V-vanessa.?.." Jag stirrade chockat på henne. Hon blängde på mig och öppnade munnen. "Katie, jag är inte den tjej du TROR att jag är!" Hon drog upp sin vänstra tröjärm och en slingrande tatuering som föreställde en dödskalle uppenbarade sig. Jag visste mycket väl vad den slingrande dödskallen betydde. Alla Voldemorts anhängare hade sådana märken inbrända i armen. Jag visste inte vad jag skulle säga. "Vanessa, du ÄR inte så här! Det är inte sant! Säg mig att du skojar, säg mig att detta bara är ett skämt. Snälla, Vanessa.." Tårar rann ofrivilligt ner för mina kinder. Vanessa bara hånlog. Hon drog fram sin trollstav som hon hade i handen och riktade den mot mig. "Alla dessa gånger vi har bråkat, hur bortskämd du är av Harry, Hermione och dina föräldrar. Egen Nimbus2001 som andraårselev!? Du förtjänar detta Katie.." Jag hörde Harrys rop framför mig. "SECTUMSEMPRA!" Besvärjelsen träffade Vanessa i ryggen. Hon föll ihop och efter ett tag så såg jag hur mossan på marken färgades röd av blod. "HARRY, VAD HAR DU GJORT!?" Jag skrek och slog handen för munnen. Jag sprang fram till Vanessa och satte mig ner på huk bredvid henne. Tårar droppade ner på hennes kinder och jag kollade upp på Harry. "Katie.. det var inte meningen.. jag visste inte.." Harry kollade på mig och jag kunde se att en tår rann ner för hans svettiga kind. Jag bara skakade på huvudet. "Vanessa, kan du höra mig!?" Jag vände blicken till Vanessa. "Vanessa, snälla! Vakna upp, säg till mig att detta bara är en mardröm! Snälla.." Jag skakade av gråt och la mig ner på marken bredvid henne. Harry stod några meter bort och jag kollade upp på honom med en kall blick. "MEN GÖR NÅGOT DÅ! STÅ INTE BARA DÄR!" Harry grät, jag såg det tydligt nu, och han vände sedan på klacken och sprang i riktning mot slottet. Jag la örat mot Vanessas hjärta och lyssnade efter hjärtslag. Hennes hjärtslag blev svagare och svagare och när Harry kom med hjälp så bultade det inte mer. Jag kollade upp på Harry med en blick som sa allt. Sedan reste jag mig upp och sprang. Harry tog tag i min klädnad och höll fast mig. "SLÄPP MIG!" Jag slog omkring mig och träffade Harry i ansiktet. Han släppte mig och jag sprang till slottet så fort mina ben klarade. Jag snubblade över rötter och grenarna rev åter upp mitt ansikte. Jag kunde inte förstå vad han hade gjort. Han hade mördat min bästa vän. Jag skulle aldrig kunna lita på honom igen. ALDRIG! 3 sep, 2015 18:08 |
|
HermioneHäst
Elev |
3 sep, 2015 18:20 |
|
Borttagen
|
3 sep, 2015 18:31 |
|
Borttagen
|
Sååå bra och spännande!!
3 sep, 2015 18:46 |
|
Borttagen
|
Sååååå bra!
3 sep, 2015 19:32 |
|
Borttagen
|
Ni får jättegärna tagga folk ni tror är intresserade av att läsa min ff ♥
Nu kommer ännu ett Harry-perspektiv Tolfte kapitlet Harrys perspektiv Jag låg på min säng i sovsalen och stirrade med tomma ögon upp i taket. Mina glasögon låg på nattduksbordet bredvid mig och gårdagen spelades upp i mitt huvud. Vanessa som jagade mig, Katies blick när hon såg den ormlika tatueringen på Vanessas arm, blodet som flöt ut från Vanessas kropp efter att min besvärjelse hade träffat henne, Katies blick på mig efter händelsen. Hon hatade mig.. Jag ville inte tro att hon hatade mig, men jag visste att hon gjorde det. Till och med Ron och Hermione vägrade att prata med mig. Alla höll sig undan mig. Jag var inte längre "Pojken som överlevde" eller "Den Utvalde", numera var jag "Pojken som brutalt mördade flickvännens bästa vän". Jag visste att det var ett hemskt brott. Och jag visste att jag.. kunde riskera att hamna i .. Azkaban. Katies perspektiv Jag vaknade upp i min säng. jag hade lyckats få lite sömn i alla fall. Det var inga lektioner idag på grund av... Vanessas .. död. Jag klev upp ur sängen och till uppehållsrummet. Jag hade ett nattlinne på mig och jag kollade mot pojkarnas sovsal. Någonstans där inne låg Harry, förhoppningsvis med massor av skuldkänslor, den jäveln. Han förtjänade det ödet som väntade honom, Azkaban. Direkt när det susade igenom mitt huvud så ångrade jag det grovt. Han förtjänade det inte, men jag hatade honom. Och det var ett tillräckligt hårt straff. I en av sofforna satt Cormac. Han reste på sig när jag kom och gick fram till mig. Till min stora förvåning så gav han mig en stor kram. "Förlåt, för det som hände vid quidditch-uttagningen.. Jag antar att jag var ganska nervös bara.." mumlade han. "Det är okej. Förlåt att jag slog dig, förresten." svarade jag med ett litet leende. Cormac böjde sig längre fram mot mig och bakom hans rygg kunde jag se Harry komma. Jag böjde mig fram mot Cormac och våra läppar möttes. Jag kysste honom intensivt och se hur Harry stod som förstelnad precis vid dörren till killarnas sovsal. Cormac tryckte mig mot väggen samtidigt som han intensivt kysste mina läppar. Till slut drog han sig tillbaka och log lite mot mig. Han rodnade lite lätt och jag likaså. Han var inte så dum, den där Cormac. Förlåt för ett ganska kort kapitel men det blev iaf två stycken perspektiv Vilka tycker ni, Harry och Katie eller Cormac och Katie? 5 sep, 2015 22:09
Detta inlägg ändrades senast 2015-09- 6 kl. 00:21
|
|
Borttagen
|
Jättebra!!!!
Jag taggar The trumpet witch Anna Ginerva Frykman Lolly!! True Potterhead Förlåt om ni inte vill bli taggade och om ni redan läser den 5 sep, 2015 22:13 |
Du får inte svara på den här tråden.





Mugglarportalen