Keep your life safe [SV]

YOURE THE BEST!!!!! Thank U!♥


Ni gjorde min dag idag!!! Tack!♥


Åsså!!! Du Sallad,Elsa Gryffindor
Och VT!!! Ni är ju bäst!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!♥


Tack!♥
Som du nog har märkt har jag haft ganska långa kapitel!
Det var bara den här gången! Men tack för att du har synpunkter!

HAHAHAHAHAHA JAG VET VAD SOM HÄNDER I NÄSTA KAPITEL!

Men Sallad!!!
Berätta inte!!!!x)

Kommer skicka en liten idé till Idaho nauv♥ ang. Kapitlet: Jääääättebäst♥

Thanks!!!!♥

I WANT A CHAAPTEEEEEEER! DX

SOON!! TONIGHT!!!!!♥

Såklart inte!
Det roliga är ju att bara jag vet!

Eller nej berättar till alla som vill veta:

*suck* SALLAD!!!! Alltid dessa coola skämt!x)
Well.... Eftersom jag lovat... Ett lagom lågt och tjockt kapitel som heter:
Kapitel 6 The Sadness Break You Down
<><><><><><><><><><><><>

(Nikkis Perspektiv)

Rektorn var smal, med grått hår
och stora ögon i 70 årsåldern.
"För att hedra Dumbledore ska jag inte säga mycket! Men jag vill påminna om att Den-Förbjudna-Skogen är förbjudet för ALLA barn.
Till och med prefekter!"
Sen satte han sig ner.
Rummet fylldes av prat medan en massa efterrätter ersatte maten på faten.

(Ides Perspektiv)

Första veckan gick fort. Alldeles för fort. Och jag pratade inte med Nikki en enda gång.
Jag kunde se henne stå ensam i ett hörn och se tårarna rinna nerför hennes ansikte.
Men så fort jag tog ett steg framåt mot henne drog Eric bak mig.
Sa att "ville hon faktiskt hjälpa nån som svikit henne så?"
Men det var inte sant.
Nikki hade inte svikit mig på något sätt. Men ändå betedde jag mig som idiot. Slog ner hennes böcker ur famnen på henne, dom böckerna som vi tillsammans hjälpt varandra att finna.
Kastade trollformler på henne i klassrummet när Slytherin och Gryffindor hade lektioner tillsammans. Och det värsta var att jag ville sluta. Men jag kunde inte. Jag var feg.
Och om jag var feg... Hur hamnade jag då i Gryffindor?
Det var underligt. Men jag struntade i det.
Till och med när Nikki såg ut att behöva mig som mest, sket jag i henne.

(Nikkis Perspektiv)

Allt var en mardröm.
ALLT!
Jag skulle vart en ynk istället!
Det var bättre att veta det än att veta att ens syster avskyr en.
Tusen gånger bättre. Jag skulle välkomnat det. Att vara en ynk kunde inte vara så illa. Inte gemfört med det här!
Nu kom dom där dumma tårarna igen. Strömmade nerför mina kinder.
Jag gick till ett hörn. Gömde mig.
Men då... Ide fick syn på mig.
Äntligen! Nu skulle hon bry sig om mig!
Men när Ide tog ett steg fram, ryckte någon bak henne.
Eric. Dumma, dumma Eric.
Man kunde säga att han hade splittrat oss.
Fångat in oss i en bubbla.
Som bara han kunde kontrollera.

(Ides Perspektiv)

Inget händer.
Det skulle visst komma en ny örtlärare idag.
Nån Mr Rove eller något.
Men han hade inte kommit.
Och när han väll kom var alla i rummet dåsiga och lata.
Men när Mr Rove berättade vad han hade i en låda som han tagit med sig sken alla upp.
Sömnblomman. Världens starkaste sömnmedel skulle visst komma därifrån! Och det skulle inte vara så dumt. Att sova! Jag suckade lyckligt.
Jag bara borrade ner huvudet i blomman, och jag somnade nästan direkt.

Mr Rove. Den unga mannen med brunt hår och blåa iskalla ögon stirrar på mig. Ett kallt leende sitter på hans läppar, och jag ville genast sudda ut det.
Nåt underligt var det med honom.
Han vinkar åt mig att följa efter, och jag följer villigt med.

ASSÅ SORRY!!!! Jag vet att det inte går att läsa... Men är så sjukt trött just nu!!! *skyller ifrån mig*x)
Men iaf!!! Hoppas ni enjoy'n it!!!♥

Of course I'm enjoying it! Tycker det är typ rätt fantastiskt att du ens orkar skriva så här bra så här dags.

ERIC DIN MOBBARE JAG HAAAAAATAR DIG MEST AV ALLT

Och vad är det med Mr Rove? Han är jätteskum ju

Men du skriver lika jättebra som vanligt ♥