Historien om kopierarna (Prs)

" Precis något skumt är i görningen " sa Adam Caspian gömde sig bakom Adam hans röst gjorde honom nervös.

"någon måste ha tagit henne" sa Emma

" det är den enda förklaringen " Sa Adam Caspian kramade skrämt om Adams arm Caspian gömde huvudet i Adams tröjärm som han alltid gjorde då han var rädd.

Emma nickade.
" men varför vill någon kidnappa henne?" Frågade Emma tyst till sig själv

" Så vitt jag vet har hon inga fieender " sa Adam
" Kan vi gå hem nu ? " frågade Caspian med rädd röst. Adam såg på sin bror
" Och hur ska vi förklara det här för pappa ? " frågade Adam.
" vet inte " gnällde Caspian.

Emma såg mot Caspian.
"Du verkar ju inte bry dig" sa Emma surt & gick iväg. I från tvillingarna.

Adam visste att caspian brydde sig men just nu var han ju nervös och rädd och inte så konstigt han var ju den typen av kopierare.
" Kom vi går hem " sa Adam han började gå hemåt med Caspian tätt bakom sig.
" Vi får ringa polisen " sa Caspian
" Jag har en känsla av att polisen inte kan hjälpa oss nu " sa Adam. Ibland hjälpte polisen ibland hjälpte dom inte ett dugg.

Emma lutade sig mot ett träd & suckade irriterat.
" jag har inte tid för sånt här" sa Emma lågt till sig själv.

" Vi kanske ska leta då vi lämnat väskorna hemma " sa Caspian tvekande
" Ja och pappa behöver dessutom få reda på att Violet är borta " sa Adam Caspian nickade nervöst han såg sig omkring.

Felix var en aning stressad på sit kontor. Han behövde bli klar innan tre dagar & det var mycket kvar att göra.