ett gen övermänsklig ( prs

Haku blinkade han vart yr han höll för pannan
" vad hände?" Frågade han och vinglade till lite han såg på Syrenixz· Försökte blinka så han inte såg henne dubbelt

Allixandra ser på honom,
"Yuki, du måste förstå en sak, det finns alla olika sorters mutationer. Du kontrollerar is och snö, Joshua vatten, Blixten som du träffade i matsalen med mig är otroligt snabb och kan göra sig själv osynlig om han vill, Storm kontrollerar väder, och jag kan kontrollera och läsa tankar jag kan också kontrollera känslor... Vi alla har olika mutationer och vi alla använder dem olika. Syren kan få folk, speciellt killar, att göra vad hon vill. Hon får dem att tycka att hon är oemotståndlig men hennes kraft biter olika hårt på olika människor men alla påverkas av den på ett eller annat sätt." Allixandra ser på Haku och lägger huvudet lite på sned.

" Hon var så vacker " sa Haku han vinglade till igen det syndes att han hade blivit påverkad av Syren han höll ena handen för huvudet och sjönk ner på knä· Han kände sig lite illamående men försökte att ta sig samman·

Allixandra suckar djupt.
"Hon är hopplös... Hon är alltid på de nya eleverna som inte är vana vid att andra använder sina mutationer på dem." Allixandra tränger in bland Hakus känslor och stabiliserar honom så att han inte kan känna eftereffekterna av Mileenas mutation.
"Redo för en rundvandring utav skolan Yuki?" frågar hon sedan.

Haku nickade han reste sig han måde så mycket bättre nu·
" Ja det är jag Syrenixz " sa Haku han log det syndes att han mådde mycket bättre nu· Men beslöt sig för att gå och lägga sig tidigt ikväll för att sova ut inför morgondagens lektioner· Varje morgon skulle han alltså ha läsa och skriva med Storm· Han hade sitt schema i fickan·

Allixandra ser på Haku och börjar vandra genom korridoren.
"Vi går ner till första våningen så börjar vi där." säger hon och svänger av från korridoren för att vandra ner för alla trapporna. Överallt springer det elever och professorer. Det är full fart på skolan, som det alltid är första dagen på ett nytt år.

Haku följde med Sirenixz han såg sig om på eleverna som sprang runt åyt olika hål· Såhär var det verkligen inte på fängelset där fick man inte springa runt·

Allixandra vandrar ner för trappan och eleverna, nya som gamla, tycks vika undan för henne. Men inte för att de är rädda, nej, utan för att de har respekt för henne. Allixandra har alltid haft ett otroligt snällt och utsökt utseende, men hon är också känd för att vara otroligt rättvis och man brukar sällan jävlas med henne. Man respekterar henne helt enkelt och även om hon inte tillhöra det så kallade populära gänget så är hon ändå väldigt omtyckt på skolan.

"Hej Sash." säger hon när en annan femteårs elev går förbi henne,
"Hej Sirenixz!" svarar tjejen glatt, Allixandra fortsätter att hälsa på diverse människor medan de vandrar ner till entrédörren. Allixandra trivs på skolan och hon känner sig väldigt säker där, trots alla nya elever som skapar kaos och inte riktigt har kontroll över sina krafter.

Haku följde tyst efter han drog blygt upp sin huva då folk tittade på honom· Han var som han förstod den enda nya eleven i hans ålder han såg till att ha jämna steg med Syrenixz för att inte tappa bort henne

Allixandra stannar närd e kommit till entrédörren och ser på Haku.
"Jag tänkte att vi kan börja ute, för då hinner det lugna ner sig lite här inne." säger hon och öppnar dörren.