PRs med Queen Boo

Jag skrattade åt Fanny och svarade: "Hon.. eller han är nog inte såå hemsk." samtidigt som jag går ikapp henne och går bredvid henne mot salen.

"Han, vänta du bara." Sa jag men tystnade när Adrian kom fram till dörren samtidigt som oss. "Jag ska vikariera för Jan idag" sa han och log mot oss.

Jag tänkte att vi skulle mötas av en surgubbe, men tydligen var den ordinarie läraren var inte där så det var en vikare där. Vikaren presenterade sig inte för oss, men jag hade en känsla av att alla redan kände till honom. Vikarien släppte in oss i salen och vi gick in. Jag satte mig längst bak i klassrummet, inte för att jag gillar att sitta längst bak (för det gör jag inte) utan för att jag vet att Fanny kommer att sätta sig längst bak också.

Jag tog mod till mig och gick och satte mig bredvid Elina, log medan jag drog ut stolen.
Det kändes kul att ha Adrian istället, eftersom... Ja, han är bättre.
"Okej, det var inte honom jag menade" sa jag till Elina. "Det här är Adrian, han är typ motsatsen mot den vanliga läraren. Yngre, gladare, snällare, smartare, och väldigt mycket snyggare"
Jag tystnade när jag insåg hur mycket jag hade pratat. Det var nog den längsta meningen jag sagt på ett år.

"Haha, jaa han är snygg", svarade jag Fanny och fnissade.

Jag lutade mig bakåt i stolen och kunde inte låta bli att le.
Kunde inte fatta att det här hände! Någon skrattade med mig, och inte åt mig!
"Är det något som är roligt?"

Jag tittade upp och mötte vikaren Adrian blick, han såg allvarlig ut men jag kunde inte sluta le och svara honom.

Jag log mot Adrian. "Nej, vi har ju lektion. Tror du på allvar att det är roligt?"
Han gjorde en snabb grimas mot mig som jag tror att bara jag uppfattade, och vände sig sedan mot tavlan igen.

Adrian började förklara vad vi skulle göra på lektionen, vilket var att vi skulle skriva en novell på minst två A4. Novellen fick handla om vad som helst så det är väldigt fritt, jag har alltid gillat att skriva och skulle säga att jag är rätt så bra på det, det svåra är nog att komma på ett ämne att skriva om.

Jag tog upp min penna och blocket ur väskan, och vässade pennan.
"Ni kan börja nu"
Jag blundade ett ögonblick, och tog ett djupt andetag. Sedan öppnade jag ögonen och såg när pennan flöt över pappret. Det var det coola när jag skrev, det var... Omedvetet, på något sätt. Orden som fastnade på pappret var mina, men jag valde inte att sätta dom där.