Fantasyroll (10 pers)

Jag ser bistert på Rickard.
"Shimizu Shinozaki" svarar jag kort.
Jag ser på flickan bredvid honom. Hon är en vilie, det kan jag se på henne.

"Okej" säger jag till Shimizu surt, jag var inte arg igentligen, men den brännande smärtan ifrån axeln gjorde så jag lät argare ån jag var.
"Jag har inte tid med det här! jag måste till en viss mänskoby" och efter dessa ord går jag.

En av "varelserna" börjar gå mot min by. *Jag måste stoppa honom, jag vill inte att han skadar min by.*
Jag börjar springa mot dem och ropar igen: " Hallå där! Vad är det som händer?."

jag ser att nån går mot mig och ropar nånting men jag orkar inte lyssna, jag suckar och tänker: första gången jag träffar andra människor på 4 år och jag har redan börjat ogilla flera av dom. varför går jag till den där byn igentligen? de kommer ändå bara kalla mig för missfoster. ändå saknade jag människor, vilket alla skulle göra efter 4 år ensam i en grotta. men ändå hatade jag mäniskor, for ingen hjälpte mig när min käresta dog, grundandledningen till att jag var nere i en grotta i 4 år. jag går fram till pojken och frågar:
"Vad vill du?"

- Shakrita -

Rickard går sin väg. Nej! Tänker jag, varför hatar alla mig? Tjejerna som står kvar kan inte ens se att jag är en vilie och den ända som verkar ok går sin väg!
Jag rusar efter Rickard och ropar:
"Hej! Vänta Rickard! Jag ska också till mäniskobyn!!!" Men så ser jag en annan kille som också är på väg till Rickard.
Nej! Tänker jag igen, jag måste hinna före honom!

Putt!

~ Tasha~
Jag tittar på de återstående varelserna. Det är två flickor med vingar. Dom har vingar, då måste de kunna flyga. Med ens blir jag avundsjuk. Dom får kunna flyga men jag, jag som är arvtagare av min klan får minsann inte kunna flyga! Jag blir så arg av den tanken att jag drar så hårt i Kimeras päls att hon gnäller till och viskar: ”Vad skulle det där vara bra för?” jag tittar surt på hennes nacke. ”Förlåt då.” fräser jag ilsklett.

~Amikisy~
Jag ser en vit varg komma mot oss med något på ryggen, men jag kan inte se vad. Just när jag beslutat att ta reda på vad det är så säger Ferrum de tenebris tyst "Nej. Vi har bråttom till människobyn, om du inte minns det" Jag suckar, brer ut mina vingar och flyger iväg mot byn utan att se mig om.

~Tasha~
"Ja flyg du! Du som kan!" skriker jag när en av dem flyger iväg."Snabbare Kimera! Spring snabbare" när jag ropat det stannar Kimera. "Hördu slav drivare nu får du allt sluta skata annars får du gå. Jag springer så snabbt jag kan!"

Jag ler mot flickan på vargen. Hon vill flyga.
Jag let glatt mot henne, och föser upp henne på min rygg, varefter jag fortsätter att flyga mot människobyn.