Ps mellan Syrup

- Vi fortsätter sitta här, sa jag.

"Okej" säger jag tyst och trycker henne försiktigt närmare intill mig.
"Hur är din familj då?"

- Dom är snälla men kommer bäst överens med min bror, sa jag och drog in hans doft.
Jag ser Jonte komma i mot oss.

"Vad bra att de är snälla i alla fall då" säger jag och ler snett. Då jag hör steg komma mot oss kollar jag upp och ser den där killen från tidigare gå mot oss, och jag lossar en aning på greppet om henne, utan att veta riktigt va jag ska göra.

Jag griper hårt tag i hans hand.
- Vi låstsas att vi gosar så går han, viskade jag i hans öra.

Jag följer hennes viskning och trycker mig närmare henne, samtidigt som jag drar med handen över hennes rygg och blundar av tillfredsställelsen att ha henne nära mig. Jag behöver inte ens spela en roll här.

Jag ler och leker med hans hår.
Jonte kollar på oss och går sen sårat iväg.

"Ska vi sluta?" frågar jag andlöst och ser in i hennes ögon. JAg hoppas innerligt att hennes svar är nej.

- Nej, sa jag och kysser honom.

Jag besvarar kyssen, även fast jag knappt vet hur man gör riktigt. Men jag tror nog ändå att jag lyckas ganska bra. Det enda jobbiga är att jag bara vill kyssa henne mer ju längre jag håller i kyssen.