PRS - sessan18 och Alexandra Hagström

Cla ~

Jag förstod inte varför han har blivit kär i mig nu.
''Varför nu?'' undrade jag.
Jag skulle ha förstått om det var typ första dagen efter något sommarlov, men nu mitt i terminen förstod jag inte alls.

- Jag har gillat dig länge men inte vågat säga något, sa jag tyst.

Cla ~

''Så du har gillat mig medans du har slagit och sparkat mig?''

- Mm, sa jag tyst.
- Jag vet det är dumt korkat och omoget, sa jag.

Cla ~

''Hur länge har du gillat mig?''

- Sen 7:an, sa jag tyst.

Cla ~

''Herregud'' sa jag tyst för mig själv.
''Jag har egentligen gillat dig sen en bit in på 5:an.
Det var då du inte mobbade mig så mycket.
Då var du inte heller så populär.''

- Har du gillat mig jag som har mobbat dig så mycket, sa jag.

Cla ~

''Jag har inte gillat dig hela tiden. Bara lite vid vissa tillfällen. Kommer du till exempel ihåg den där gången när det spöregnade och jag tappade alla mina böcker på marken, du kom dit och hjälpte mig. Det är såna tillfällen som jag har gillat dig.'' sa jag ''Men jag vet inte om jag kan ta in det här.''

Jag kollade på henne och gick närmare.
- Jag vet att du inte litar på mig men snälla ge mig en chans så lovar jag att inte svika dig, sa jag.