Om en soffa
Forum > Fanfiction > Om en soffa
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Sasha the pokemon
Elev 
|
Skrivet av AuroraAlexius: Yay! Skrivet av Borttagen: När kmr nästa kap AuroraAlexius? Förhoppningsvis nu i veckan! Men tidigast på torsdag (fast kan inte lova nått, men ska försöka skriva nästa del  )  
24 feb, 2015 20:27 |
|
True Potterhead
Elev 
|
Skrivet av AuroraAlexius: Skrivet av Borttagen: När kmr nästa kap AuroraAlexius? Förhoppningsvis nu i veckan! Men tidigast på torsdag (fast kan inte lova nått, men ska försöka skriva nästa del ) JAA 
24 feb, 2015 20:30 |
|
AuroraAlexius
Elev 
|
Okej, det tog lite längre tid för mig att få ut det här kapitlet än tänk, men nu är det iaf klart! Hoppas ni kommer tycka om det! Och tusen tack för alla kommentarer, och jag tycker att det är superkul att nya läsare fortfarande hittar hit (trots min sega uppdatering). Kram på er alla!
--- En viss James Potter och en viss Sirius Black sa inte mycket till varandra på ett tag utan koncentrerade sig på att slänga i sig så mycket mat de kunde på så kort tid som möjligt. Samtidigt som de åt fortsatte husalferna att ställa fram mer mat åt dem som försvann lika fort. ”Mätt”, suckade Sirius nöjt, efter att ha slängt i sig mat som hade räckt till en mindre armé. ”Mätt”, höll James med och klappade sig på sin fortfarande obegripligt platta mage. De två marodörerna la huvudet på bordet och suckade nöjt igen, och såg inte de fascinerade och något skrämda blickarna som husalferna gav dem. ”Remus”, började Sirius, men avbröt sig för att stoppa in en näve godis i munnen. James hummade medhållande och sög på en pepparmintskaramell. Paltkoman var ett faktum. Efter en mindre evighet började de två svarthåriga marodörerna vakna till liv igen efter den ljuvliga paltkoman, precis när husalferna började fundera ifall de kanske hade dött där vid deras bord. James och Sirius sträckte på sig och gäspade stort. ”Redo för att börja planera?” frågade James med ett djävulskt flin. ”Alltid redo”, svarade Sirius med ett matchade flin. ”Det här måste bli vår bästa plan någonsin”, sa James och började fundersamt tugga på ett äpple. ”Jag anser att hämnden borde vara i flera steg. Han ska inte komma undan för lätt” Sirius nickade medhållande och stoppade in en näve Berti Botts i munnen. De flesta andra hade ryggat undan från att göra något sådant, men Sirius fann en viss tillfredsställelse i att blanda flera olika smaker utan att veta vad han skulle få. De andra marodörerna ansåg att han hade en skruv lös. ”Äckligt”, kommenterade James och rynkade på näsan. Sirius flinade och svalde den konstiga blandningen av curry, jordgubbe, tandkräm och jord. ”Utsökt”, flinade han och stoppade in några till bönor i munnen. James gjorde en grimas. ”I alla fall”, började James igen. ”Vår plan. Några idéer?” ”Du vet det där vi planerat att göra mot snorgärsen? Vad sägs som att byta offer på den planen?” förslog Sirius. James ögon lös upp. ”Bra idé. Och sedan skulle vi kunna…” De två svarthåriga marodörerna fortsatte glatt diskutera olika sätt de kunde hämnas på Remus på, helt ovetandes om att det smög omkring en varulv och en råtta i korridoren utanför köket. Remus Lupin la ett finger framför munnen för att visa att Peter skulle vara tyst. James och Sirius hade för längesen försvunnit in i köket, och om Remus misstankar stämde skulle de även stanna där ett tag. När de två svarthåriga marodörerna fick möjlighet till att äta så mycket det ville fanns det inte mycket som kunde stoppa dem. ”Vad har du planerat, Remus?” viskade Peter och såg på Remus med stora ögon. Remus kunde inte låta bli att himla med ögonen, på samma sätt som Peter tydligen inte kunde låta bli att prata. ”Jag tänkte lämna en liten överraskning åt James och Sirius när de väl kommer ut från köket”, svarade han tyst. ”Va?” sa Peter. ”Jag sa att jag ska lämna en liten överraskning åt James och Sirius utanför köket”, upprepade Remus. ”Va?” sa Peter igen. Remus stirrade något irriterat på sin kortare kamrat och funderade ifall Peter drev med honom eller om han faktiskt inte hörde. Antagligen hörde han inte, för Peter skulle aldrig få för sig att driva med någon på det sättet. Han hade inte hjärnan för det. ”Du får se”, sa Remus kort men med lite högre röst och drog fram sin trollstav. ”Okej”, sa Peter och såg spänt mellan honom, hans trollstav och den tomma korridoren med mattavlorna. Remus klev fram bakom statyn där de gömt sig och började mumla fram olika trollformler samtidigt som han pekade runt i korridoren. Nöjd med sitt verk klev han tillbaka bakom statyn för att vänta in James och Sirius. Det fanns inte en chans i världen att han skulle missa det här. ”Är du säker på att det här en bra idé?” frågade Peter och kastade oroliga blickar ut i korridoren. ”Slappna av, Slingersvans”, sa Remus med ett flin. ”Det kommer gå som smort” ”Men kommer de inte vilja hämnas ännu värre nu?” Peter såg ängsligt på honom. ”Antagligen”, svarade han och ryckte på axlarna. ”Men jag tänker inte sitta och vänta på att de ska hämnas på mig först” Peter mumlade fram något osammanhängande och vred sina händer. Remus klappade honom uppmuntrande på axeln. En mindre evighet senare började Remus undra ifall James och Sirius på något sätt fått nys om deras plan och lyckats lämna köket på något annat sätt. För hur länge kunde de sitta där inne egentligen? Men precis då öppnades tavlan med fruktskålen och de två svarthåriga marodörerna klev ut. Remus puffade ivrigt till Peter som slumrat till på golvet. Avgrundsvrålet som James och Sirius utstötte när de klev rak ner i hålet i golvet som var fyllt med limegrönt slem måste ha hörts över hela Hogwarts. ”Vad är det här?!” skrek James och försökte desperat ta sig upp för kanten till hålet. ”AAAAAH, JAG DRUNKNAR!” skrek Sirius och klängde sig fast vid James. ”Släpp mig, Tramptass!” skrek James och försökte skaka av sig Sirius som desperat försökte klänga sig fast. ”Jag vill inte dö!” skrek Sirius överdramatiskt. Remus snubblande fram bakom statyn och skrattade så att han grät. Även Peter tittade fram bakom statyn och fnissade försiktigt. James och Sirius frös till och sluta kämpa när de fick syn på Remus och Peter. ”Du är så död, Måntand!” skrek Sirius och försökte vilt ta sig upp ur hålet. ”För i helvete, Remus! Vänta bara till vi får ta på dig!” skrek James och försökte lika vilt som Sirius att ta sig upp ur hålet. Remus rätade på sig och torkade bort en tår med handen. Han flinade brett när han såg på sina två kämpande vänner. ”Lycka till med det”, flinade han och la benen på ryggen. Han ville inte vara kvar när James och Sirius faktiskt kom upp ur hålet. ”Vänta på mig!” skrek Peter och började mödosamt springa efter honom. James och Sirius bara vrålade något ohörbart. --- Lämna gärna en kommentar om vad ni tyckte, så ska jag försöka skynda mig med nästa del ~ Hogwarts kommer alltid finns där för att välkomna dig hem ~ 2 mar, 2015 17:38 |
|
chokladgrodan:))
Elev 
|
Super!
2 mar, 2015 17:51 |
|
Lolly!!
Elev 
|
Braaaaaa!!!!!!
I love! Jag vet nt vad jag ska skriva här sååå, hejdå gissar jag? hahah xD 2 mar, 2015 18:06 |
Borttagen
|
Jättebra!! Det är roligt med alla hämnder!
2 mar, 2015 19:28 |
|
Sasha the pokemon
Elev
|
Jättebra som vanligt!
2 mar, 2015 19:37
Detta inlägg ändrades senast 2015-08- 8 kl. 12:12
|
|
illusionofcool
Elev 
|
Jag håller med!! "It's not over until the mockingjay sings." // "Something unexpected happens. I begin to sing." 2 mar, 2015 19:46 |
|
Borttagen
|
Azum!!!!
2 mar, 2015 21:17 |
|
clarisimo
Elev 
|
så bra!!!!!
 
3 mar, 2015 07:20 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen