The fandom games

Bra

Awesome kapitel

KAPITEL 5
"Vad är nästa steg i din plan?" frågade Linnéa Annabeth när de satt uppe på ett berg som reste sig över skogen, långt västerut från ymnighetshornet. De hade satt upp ett läger och lagt sina tillhörigheter — ett svärd, en pistol, en pilbåge med pilar som Annabeth gjort själv, en hög stenar, vitamin- och proteintabletter, och en rulle tråd. Vatten rann ut ur berget inte långt från lägret, så de gick dit när de ville dricka.
"Vi ska avvakta", svarade Annabeth. "Om någon kommer upp för berget kommer du känna av det, och då kastar vi stenar, och om denna någon kommer tillräckligt nära så använder vi pilbågen."
"Vi ska alltså bara vänta på att alla andra dör?" suckade Linnéa. "När vi själva kan bli överrumplade i sömnen och brutalt mördade?"
"Nej, du missförstod. Varje kväll visar de vilka som dött. Än så länge är din vän Gustav, lilla flickan från 2:an, Adrian Ivashkov och Amelia Pond döda. Det visades igår kväll. I kväll är säkert ännu fler döda! Vi väntar tills några av de farligaste är döda, sedan..."
"TYST" avbröt Linnéa. "Någon kommer."
Linnéa koncentrerade sig, och viskade sedan:
"Tasha Ozera, från 3:an."
"Styrkor, svagheter?" frågade Annabeth.
"Duktig på vapenlös närstrid, kan kontrollera eld, blir svagare nu i solljuset."
Annabeth svor när hon fick höra om elden, men tog ändå bågen och ett antal stenar. Linnéa skyfflade också upp stenar i sin famn, och gick sedan för att visa var Tasha var.
Mycket riktigt, när de kom till rätt sida av berget såg de Tasha långsamt klättra upp. Samtidigt såg Tasha dem, och hon skickade iväg en smal eldprojektil mot dem. Elden missade med flera decimeter, men den gjorde ett svart märke i berget.
Annabeth och Linnéa lät stenar regna, men Tasha hade galna reflexer och undvek, eller fångade alla av dem.
"Hon är vampyr", informerade Linnéa rakt från Tashas hjärna. "Det ger henne sina reflexer."
"En vampyr?" svarade Annabeth. "Men hon blir inte skadad av sin egen eld, och hon blir bara försvagad av solljus. Då återstår att vi hugger huvudet av henne!"
Annabeth lade ner pilbågen och sina stenar, sprang tillbaka till lägret och lämnade Linnéa att hålla stånd. Nu var Tasha ganska nära, och sköt lika mycket eld som Linnéa kastade stenar, och de började ta slut för henne. Hon letade snabbt i Tashas hjärna efter andra svagheter, och kände även att Annabeth inte ens kommit till lägret.
"Man behöver inte ens hugga huvudet av henne. Bara döda henne på vanligt sätt", mumlade Linnéa för sig själv. Hon tog upp Annabeths båge och sköt en pil mot Tasha, men den brändes i luften. Två pilar till mötte samma öde, innan Linnéa förstod att det var lönlöst. Hon såg några regnmoln i fjärran, och han tänka:
Vatten kommer hindra hennes magi
innan hon kom på hennes sista utväg.
Jag är vattenhäxa. Skada mig om du kan. Och Linnéa kastade sig ner på vampyren. De båda tumlade ner för berget, och när Linnéa såg den uppstickande klippan hann hon dra Tasha mellan den och sig.

Uppenbarligen så kommer varje kapitel bara innehålla en händelse. Kom — som alltid — ihåg att sponsra dina favoritkaraktärer!

Super :d

Heja Linnéa! Jättebra kapitel :p

WAOAOAOAOAOAW! Längtade efter detta kapitel!

Woohooooo! Nytt kapitel efter knappt en dag!

KAPITEL 6
Linnéa vaknade upp i lägret. Hennes kropp var stel och öm, och hon kändes tung. Några meter bort stod Annabeth och tränade på pistolskytte — en färdighet hon knappt tränat alls.
Annabeth sa Linnéa i en tanke hon skickade, för det brände i halsen och munnen var torr.
Annabeth vände sig mot Linnéa.
"Det där var något av det dummaste jag någonsin sett", sa hon. "Om man inte räknar en viss person, då skulle din akt komma på tusende plats."
Det verkar som att det funkade. invände Linnéa.
"Om du menar att Tasha dog, då hjälpte det. När jag kom tillbaka så styckade jag henne för att vara på den säkra sidan, och hennes bild visades för bara någon timme sedan. Angående dig... Du bröt nästan hälften av dina ben, fick ett antal lätta brännskador, skrapade upp hela ryggen, och slog ut fyra tänder. Du skulle varit död vid det här laget om vi inte fått en första-hjälpen-låda med en silverfallskärm."

Jace Lightwood hade vakten. De var långt norrut, och det var inte mycket över noll grader. Det var Maia som först märkt hur mycket kallare det blev när de gick norrut. Som varulv kände hon lukter, temperaturförändringar och mycket annat långt innan Jace gjorde det. Tillsammans hade de listat ut att arenan var som en liten miniplanet, och att det troligtvis skulle gå att hitta i princip vad som helst — savann, regnskog, tundra — om man bara letade ordentligt. Däremot hade de ingen aning om vilka faror, bortsett från spelarna, som fanns på arenan. Men det skulle de snart göra. När Maia sov hörde Jace ett knakande inne i skogen, fast egentligen var knakande fel ord, det var mer av ett brakande, men det som var viktigt var att det kom rakt mot dem.
"Maia", väste Jace och skakade henne där hon låg på marken. "Fara!"
Jace försökte, men han kunde inte riktigt gömma hans upphetsade ton. Det här var vad han levde för.
En skugga rasade ut ur skogen, in i deras lilla dunge. Det var en älg. Anledningen till brakandet var att det var inte vilken älg som helst. Den var nästan fem meter i mankhöjd, och hornen såg dödligt vassa ut. Jace märkte att den såg rädd ut, och viskade till Maia:
"Var redo..."
Och Jace hade rätt. Djuret var jagat, det såg man när en lika stor isbjörn kastade sig över den och krossade ryggen med ett enda slag.
"Jace, det där är..." började Maia med en röst blandad av upphetsning och rädsla.
"Jag vet", avbröt Jace. "Iorek Byrnison. 10:ans manliga deltagare. En björn."
Iorek tittade upp när de sade hans namn, han hade inte märkt de innan. Han kastade älgen åt sidan och gjorde sig redo att kasta sig framåt.

Vi avslutar där! Den fina första-hjälpen-lådan kom från Choppa! Än så länge är det bara Linnéa som fått en gåva, men två (kanske tre) till är på gång och kommer med i troligtvis nästa kapitel. Det här kapitlet var lite kortare, men det kom upp mycket snabbare i gengäld.

Alla dina kapitel är helt awesome, fortsätt så!
Men nu var det länge sedan Draco var med :p

Nästa kapitel!

Yay