Prs mellan yerawizardthea & syrup

Jag ler tyst. "Sov så gott!" säger jag lugnt och tyst.
Nu ska jag fixa så att det blir bekvämt för mig. Jag tar min jacka och använder den som täcke medans jag flyttar mig så att jag sitter med ryggen mot väggen och menen utsträckta över hela sätesraden. Eller ja, så långt de når. Tar fram min mobil, pluggar i hörlurarna och sätter på min spellista.

En timma senare

Jag hör något utanför dörren, så jag tar av mig hörlurarna.
"Vill ni ha något från vagnen?"
Åh ja, jag håller på att svälta ihjäl. Ska jag väcka Moller eller? Det är nog bäst att jag gör det.
"Moller? Ska du ha något från vagnen?" frågar jag tyst medans jag petar lite awkward på honom.

Till min förvåning finner jag mig själv på en helt annan plats än den jag var på för en stund sedan. Istället för att vara i en tågkupé står jag mitt ute på en äng, med florerande blommor. Jag sätter mig ner i skräddarställning bland dem och spanar upp mot himlen med min hand som skärm för ögonen. Den ser ljuvlig ut, himlen. Jag är precis på väg att lägga mig ner istället då jag hör någon som visslar. Jag känner mig en aning avundsjuk faktiskt, för jag kan själv inte vissla. Jag vänder huvudet om och ser då ett bekant ansikte, nämligen flickan från tåget. Hon hoppar fram till mig, glädjestrålande och slår sig ner bredvid mig. Sedan petar hon på mig och säger 'Moller? Ska du ha något från vagnen?'. Jag ger henne ett frågande leende, vilken vagn? Jag inser sedan att det inte hörde till drömmen, utan att hon frågade på riktigt. Med ett ryck, eller snarare ett hopp, STÄLLER jag mig upp i sätet och ser ner mot henne.
"Ehm va?" frågar jag innan det börjar snurra till av den hastiga resningen. Jag tar mig om huvudet av yrseln och går ner på golvet istället i hopp om att återfå mmitt vett.

Jag hoppar till av hans hastiga rörelse.
"Vagnen är här, vill du ha något?" Frågar jag medans jag försöker lugna ned min andning. Han ser hur gullig ut som helst när han är nyvaken. Väntavänta, sluta nu dumma hjärna. Jag ska inte tänka på sånt ok?

"Tjaa, visst. Tack för att du väckte mig" säger jag och rotar i mina fickor efter pengar, och fiskar sedan upp ett par siklar och knutingar från den. Resten av mina pengar har jag inbäddade i min resväska, som ligger på hyllan över mitt säte.
Jag gör en gest med armen som för att visa att hon kan gå först, och jag backar undan lite, även fast jag står ganska långt ifrån dem ändå.

"Det var så lite så" säger jag tyst och går mot vagnen.
"Hej, jag skulle vilja ha två bertie botts bönor, en choklad groda och en pumpapastej tack!" säger jag och ler stort mot damen. Jag räcker henne pengarna och väntar på att Moller ska köpa.

Då jag har så himla svårt för att välja tar jag det första som jag får syn på, ett paket med Droobles bästa bubbelgum och en chokladgroda, och betalar damen med jämna pengar.
Jag vinkar av henne och stänger sedan dörren innan jag går fram till sätet igen, stoppar ner tuggumipaketet i fickan och öppnar sedan försiktigt förpackningen till chokladgrodan, i hopp om att inte grodan ska skutta i väg.

Jag tittar nyfiket på honom samtidigt som jag frågar:
"Vad fick du för kort? Är du en samlare?"
Jag öppnar mina bernie botts bönor och tar upp en grön godis som jag kollar misstänksamt på. "Hoppas att det är med smak av grönt äpple..."

Efter att jag fått tag i grodan och ätit upp den ser jag på kortet och granskar det.
"Merlin fick jag, och nej det kan man väl itne säga direkt. Jag brukar tappa bort dem för det mesta om jag ska vara ärlig. Samlar du? För i så fall kan du få det här" säger jag och hoppas faktiskt på att hon gör det, för det skulle kännas speciellt att få ge henne något. Det är inget speciellt, men ändå.
"Hoppas inte för mycket, du" skrattar jag då jag ser på bönan. Säkert gräs eller något annat.

"Jaha. Jag tycker att det är kul att samla på saker så ja, jag samlar! Jag skulle gärna vilja ha det. Har aldrig fått Merlin, hur sjuttsingen kan det komma sig?" säger jag glatt. Nu när jag tänker efter så har nog ingen gett mig någonting. Ja förutom mina föräldrar då. Det är faktiskt en ganska fin känsla, att få något. Att inte bara ge och ge.
"Äh jag testar. Om det blir något äckligt är det ju bara kul!" sa jag lite skämtsamt medans jag stoppade in hela i munnen. Jag kände smaken av något.. Något.. "Usch det är piggelin, fyfyfy! Blä! Få bort det!" sa jag och letade frenetiskt efter något att spotta ut det i.

"Here you go then!" säger jag glatt och räcker över kortet till henne. Då jag tar tillbaka min hand, utan kortet, råkar jag möta din och det där pirret genom kroppen började sakta dra sig till magtrakten för att uppehålla sig på heltid där. Jag drar snabbt tillbaka handen den sista biten och ser upp mot taket, med ganska röda kinder. Blicken vänds ner mot henne igen då hon äntligen bestämt sig för att äta bönan.
"Men piggelin är ju gott ju!" säger jag samtidigt som jag sträcker mig ner under bordet efter de små plastpåsarna som man ska slänga sopor i.
"Spotta ut här" ler jag och öppnar upp den tomma påsen framför henne.