Lovegood?

Hej! Sorry om det inte blir något kapitel idag (det kanske blir det) men jag hade skrivit ett jättelångt kapitel och sen råkade jag stänga av internet!!! Så om det inte blir något kapitel idag, förlåt!

Nej vad dåligt hoppas det kommer ett kapitel idag för din ff är skitbra.

Hoppas jag med !!!!!!

Det blev mer, jag hade lite tid över!

13.
Efter nyheten med Bill var stämningen allt annat än munter hos familjen Weasley. Det var julafton, och snön lyste ute på marken. Jag och Ginny satt och spelade knallkort, mrs Weasley lagade mat och mr Weasley läste The Daily Prophet. Efter den 47:e knallen från korten sa mrs Weasley att det var dags att äta. Jag och Ginny plockade tyst undan kortspelet och satte oss till bords. Jag hade ingen aptit. Chocken med Bill hade tydligen drabbat alla, för mrs Weasleys mat brukade alltid vara så god. Nu var den bitter och smaklös.
"Den där Skeeter" mumlade mr Weasley.
"Vad har hon gjort nu då?" sa mrs Weasley.
"Hon har skrivit..." sa mr Weasley. "Titta här"
Han visade artikeln för mrs Weasley. Jag suckade. Varför måste kossan Skeeter alltid vara på vår familj? Senaste gången hon skrivit något hemskt om oss var när jag var 9 år och hon skrev att jag "var en hemlös stackare som saknar sina föräldrar otroligt starkt"! Kom igen, jag sa att jag var nyfiken på de! Jag skakade på huvudet.
"Vad har hon gjort nu?" frågade Ginny.
"Vi berättar sen" sa mr Weasley.
Vi fortsatte äta under tystnad. Ganska länge, enda tills Ginny avbröt tystnaden.
"Mamma, får jag gå från bordet?" frågade hon.
"Men du har ju knappt ätit någonting!" sa mrs Weasley förvånat.
Ginny svarad inte. Hon gick bara. Jag hade inte ätit någonting. Jag rest mig också, utan att bry mig om att fråga om lov. Mrs Weasley sa inte emot mig, vilket jag trodde att hon skulle göra. Jag sprang efter Ginny.

Jag vaknade på juldagens morgon. Klockan var väl sådär halv fyra - fyra på morgonen och jag kunde inte somna om. Jag tittade ut mot vägen. Då fick jag se Luna. Vad gjorde hon här? Jag klädde snabbt på mig en morgonrock och smög sen ut till henne.
"Luna, vad gör du här?" viskade jag när jag kommit ut, alldeles stelfrusen av köld.
"God jul heter det" svarade Luna glatt.
Jag brydde mig inte om att svara henne.
Bor du här?" frågade jag henne.
"Ja, åp andra sidan kullen" sa hon. "Vill du följa med dit? Vi håller på att fira jul nu!"
"Fyra på morgonen?" sa jag skrattande.
Luna svarade inte och drog med mig till hennes hus. Det var det konstigaste jag någonsin sett. Det liknade en kon, fast med fönster. Jag skrattade för mig själv åt en skylt där det stod Varning för radiostyrda plommon.
Luna och jag gick in i huset.
"Pappa!" ropade Luna. "Pappa, det här är Irma från Weasleys."
Han tittade noggrant på mig. Som om han ville undersöka mig.
"UT HÄRIFRÅN!" vrålade han sen till mig.
Jag blev skräckslagen. Vad hade Luna för pappa egentligen? Jag sprang ut därifrån med tårarna sprutande. Jag frös så att jag skakade och det var en lättnad att komma in i Weasleys hus.
Charlie hade redan anlänt. Jag sprang fram till honom.
"Hej Charlie!" sa jag glatt och torkade bort tårarna. "God jul!"
"God jul, Irma!" sa han. "Har du gråtit?" frågade han sen.
"Nej då!" ljög jag. "Jag var bara orolig för Bill."
"Ja" sa Charlie och nickade.
Mrs Weasley kom in. Hon var munter och glad. Ginny och mr Weasley kom efter. Alla verkade så muntra. JAg undrade varför. Svaret fick jag när mrs Weasley närmade sig mig.
"Är du redan uppe, Irma?" frågade hon. "Då måste du få veta något. Bill är tillräckligt frisk för att komma idag."

Skriv mer

Sååååååååå bra! Du KAN inte tycka att jag skriver bättre än dig! Helt amazing!

14.
"JIPPIE!" skrek jag av alla krafter. "Kommer han idag? Nu?"
"Om några timmar" sa mrs Weasley. "Det är bara tidig morgon än. Jag tror att du kan gå och lägga dig utan att missa något."
"Men jag vill inte!" ropade jag upphetsat. "Snälla, låt mig vara uppe, mrs Weasley!"
"Okej, Irma!" sa mrs Weasley. "Du får vänta på Bill här. Ginny, vill du gå och lägga dig?"
"Nej!" sa Ginny. "Jag vill också vänta."
"Då så!" sa mr Weasley. "God jul, allihop!"
"God jul!" sa alla i en mun.
5 timmar senare...
Klockan var nio på morgonen. Jag stirrade upp mot klockan. Bills visare stod inte längre på "Dödsfara". Den stod på "På väg"! Han skulle komma! Jag och Ginny hade dansat glädjedans nästan hela morgonen så jag var ganska yr.
"Julfrukost!" sa mrs Weasley glatt.
Alla satte sig till bords. Jag stirrade iderligt på Bills visare. När skulle den ändra? Yes, nu stod det hemma!
"Mrs Weasley!" ropade jag. "Bill är här!"
"Är han?" sa Ginny och tittade på klockan. "Mamma, pappa, Bill kommer!"
Mycket riktigt. Bill klev in i huset. Han var visserligen full av sår och han hade ett bandage om armen, men annars såg han ut att må bra. Han log mot oss alla.
"God jul" sa han leende.
"BILL!" skrek jag och Ginny i mun på varandra och vi reste oss snabbt. Vi sprang fram till honom.
"Ginny, Irma, vad gör ni?" frågade han skrattande. "Ta det lungt, jag har saknat er också!"
"Hur gick det med splittringen?" frågade mr Weasley.
"Sankt Mungos skötte det jättebra" sa Bill. "Jag är nästan helt återställd. Hejsan Charlie, hej mamma!"
"Åh, Bill!" ropade mrs Weasley. "Tack gode Gud att det gick bra!"
Och julen fortsatte, och den fortsatte. Det här var den bästa julen jag varit med om.

Ginny och jag var på Kings Cross. Terminen på Hogwarts började imorgon och nu skulle vi åka med tåget. Vi hade förberett oss hela morgonen, och var äntligen klara.
"Ha en bra termin!" sa mrs Weasley när vi kommit in på perrong 9 3/4. "Och hälsa till era bröder!"
"Det ska vi!" ropade Ginny tillbaka. Hon hade nämligen redan börjat springa. Jag följde efter henne.
"Tack för lovet, mrs Weasley!" ropade jag åt henne medans jag sprang efter Ginny.
"Ska vi hitta en plats?" frågade hon mig.
"Visst" sa jag.
Vi hittade en alldeles tom kupé den här gången. Tur att Malfoy satt tre tågvagnar bort. Han hade nyligen slagit till mig och Ginny utanför perrongen, utan att mrs Weasley såg. Det gjorde i och ju för sig inget, Ginny hade slagit tillbaka, men nu var han rasande på oss. Ginny och jag diskuterade Chudley Cannons hela resan, och när vi äntligen var framme hoppade vi på första bästa vagn till slottet.
Äntligen... Mot Hogwarts!!!

meeer

SUUUUUPEEEEERBRAAAAA!!!!!!!!!

Omg omg omg omg omg det går inte beskriva hur mega bra som helst!!!!!!!!!!!!!