Ett mörkare Alice i Underlandet (ORS)

Alice reste sig sedan upp när hon såg kaninen komma ut från dörren.
"DU! Det är inte mitt fel att du inte kunde vänta! Vi har faktiskt väldigt bra skäl till varför vi inte kom"! Sa Alice irriterat åt kaninen men avfärdades.

"Jag bryr mig inte om vilka anledningar ni har! Larven väntar på oss, vi har väldigt bråttom dit, ska du veta! Och om du inte sölat så kunde vi varit framme", sa kaninen nonchalant.

"Du din otrevliga...", sa Alice irriterat men precis då försvann kaninen igen in i den pyttelilla dörren.

Alice såg på katten.
"Jag föreslår att vi sätter fart, om han hetsar upp sig över någonting så måste det vara något livsviktigt... antar jag", sa Alice.

Hon drog av korken av flaskan och började dricka.

Det smakade mycket ljuvligt och hon krympte mycket. Nästan för mycket! Hon blev snart bara en centimeter lång.

"Drick", sa Alice som stod bredvid flaskan.

[Oj, förlåt! Det var verkligen inte meningen att förstöra!]

"Alice, jag behöver inte dricka" muttrar katten.

(Nej, nej! Glöm det! Jag ändrade inlägget då jag sedan tänkte att vi ska ju såklart också hitta på saker själva!)

"Nåväl, så länge du kan komma igenom så är det okej för mig", sa Alice och öppnade den ljusblåa dörren.

När hon kommit igenom så kom hon till en mycket underlig skog. Det var mycket höga grässtrån och , svampar och blommor här.
Fast det kanske också berodde på att hon var krympt också.
Träden var jättelika, de var nästan som berg här.
Det var också väldigt dimmigt och fuktigt här.

[Okidoki]

"Förresten Alice, gjorde du kakan som skulle förstora dig?" frågar Katten.

"Öhm, nä", sa Alice. "Men det gör väl ingenting", sa Alice bara.

Alice gick genom den underliga skogen med katten tätt efter sig. Så småningom nådde de fram till ett forsande vattenfall som rann ner i en flod. Alice kände igen denna floden. Och denna skogen.
Hon hade varit här förut, och vattnet som rann var i själva verket hennes tårar som hon hade gråtit ut när hon var jättestor en gång i tiden.

Alice hoppade över floden på mycket stora näckrosblad. Så småningom kom hon över till den andra sidan.

"Vi måste nog göra upp en eld inför natten", sa Alice. "Det är nog jättekallt här om natten".

"Inte vi, du. Jag kan inte göra eld!" säger Katten. Han må vara en talande katt som kan förflytta sig från ett ställe till ett annat. Men han är fortfarande en katt.

"Ja, men du kan väl åtminstone välja ut en bra sovplats, medan jag gör elden"? Sa Alice och samlade ihop några mycket små pinnar (som var i hennes storlek som perfekta vedpinnar).

Katten hittar en dunge där det skulle vara någorlunda bekvämt att somna.

(Va? De är ju i skogen)

[Oj, ändrar till dunge]