PRS(Miss_Green)

Det blev inte så mycket saker som Alexandra köpt men ändå hade hon inte råd med allt.
"Fan också!" Svor Alexandra och blev tvungen att lämna ifrån sig lite saker hon tagit eftersom hon inte skulle ha råd annars.

Mia hörde Alexandra svära och vände blicken mot henne, och förstod direkt problemet. "Vänta, jag hjälper dig!". Hon sträckte fram en sedel. "Räcker det?".

Mia sträcker fram en sedel till Alexandra.
"Nej, du behöver inte Mia!", säger Alexandra fast hon så hemskt gärna vill ta emot den.

Mia fick ett bestämt uttryck. "Jo, ta emot den!". Hon gav den till han som stod i kassan istället. Han verkade inte bry sig utan gav tillbaka växeln bara. "Så, försent" log Mia och gick åt sidan så Alexandra kunde plocka åt sig sina varor.

Alexandra log.
"Du är ju för snäll", säger Alexandra och plockar åt sig sina varor. "Tack så jättemycket!"

"Äsch..Du hjälpte ju mig igår!". Mia log stort och gick ut ur affären med sina tre kassar. Det var nästan mörkt ute nu. "Jag ska hem nu i alla fall....Men, tack för sällskapet och allt".

"Vi hade ju sällskap hit så varför inte ha sällskap hem?", frågar Alexandra och ler.
Ute är det ganska kallt så Alexandra huttrar till. Hon har ju trots allt bara en skinnjacka över ett linne som hon har under.

Mia log. "Det blir bra". Hon började gå igen och ryste till. Hon hade en tunn mörkblå jacka och en t-shirt under. "Det var riktigt trevligt att gå med dig".

"Jag håller med", säger Alexandra. "Alltså med dig, inte mig."
Alexandra fnissar till. Gud så fånigt. Det var ju inget som vad kul.

Mia skrattade lätt. Hon tänkte efter, hon hade inte skrattat eller lett så mycket på ett bra tag. Snart såg hon sitt hyreshus igen. "Så...hej då då". Hon kliade sig lite i håret. "Kom gärna förbi som sagt....".