Rätt eller fel?

Awsoome! ♥
♥ du är jätteduktig!!!
fortsätt skriva nuuuuuuuuuuu!!!!

Men gud tack sötisar ska försöka skriva snart igen!!♥♥♥

DU skriver väldigt bra så spänningen hålls uppe hela tiden!
Kyss.

Oh my god så bra!!

Tack! Puss till dig!♥



Taaaack!!♥♥

SÅ BRA!!!!
Mer!

SÅÅÅÅ HIMLAAAA BRAAA!!

Åå tack vad snälla ni är mer kommer nu!
Förlåt för lite dålig uppdatering men det är så mycket just nu! *pust


Kapitel 6: Jag går och sätter mig på en stol, tar av mig skorna och masserar mina tår. Jag svär tyst för mig själv när jag gnider de ömma tårna mellan händerna och tittar på paren som dansar. Vissa dansar klumpigt men vissa par flyger lätt fram över dansgolvet. Ett av de paren är Rosie och Jeremy. Jeremy är en kille som går i Hufflepuff och är älskad av alla. Han har brunt, vackert hår och är lång och muskulös. Dessutom är han trevlig och hjälpsam. Han är en sån person som man ofta blir avundjuk på, de som är perfekta men ändå inte alls skryter med det utan beter sig som alla andra och bara bli ännu mer perfekta. Jag suckar högt över mina trassliga tankar och tittar bort på partnern som jag blev tilldelad.
Zach, den klumpiga rawenclaw-killen som klev så mycket på mina tår när vi dansade så att de nu känns som potatismos sitter och stirrar drömmande och kanske till och med lite dreglande bort mot Rosie. Jag suckar igen och återgår till att dagdrömma om Jeremy.
- Okej allihopa! Klara för idag. Kom nu ihåg att julbalen är om två veckor så att nu är det dags att skaffa en partner! Säger våran lärare.
Alla elever börjar packa undan sina saker och gå ut genom dörren. Jag tittar runt bland killarna. Jag kommer aldrig att få en dejt till julbalen! Jag vet att många killar gillar mig men antingen är de fula eller bara för fega för att fråga för det har inte hänt något hitills i alla fall. Jag ser att Rosie skrattar och tindrar med ögonen mot Jeremy. Hon tror förstås att han ska bjuda ut henne. ”Jag undrar vem han faktiskt ska bjuda ut” tänker jag. ”Det måste bli någon ur Rosies gäng, Tara eller Zoe eller…Rosie själv” tänker jag motbjudande. När jag kommer ut genom dörren händer det nånting som får mig att häpna.
- Sasha, kan jag få prata lite med dig? Frågar Jeremy.
- Visst det är klart! Säger jag och försöker att låta nonchalant men egentligen håller jag på att svimma av glädje. HAN KUNDE MITT NAMN!!!! Jag går bort till honom (fast det känns som om jag studsar) med massa fjärilar i magen. Han står i ett hörn lutad mot väggen och är dösnygg.
- Ehh…joo…alltså.., stammar han och rodnar lite. Han verkar faktiskt nervös fast jag inte alls förstår varför.
- Jaa? Frågar jag och ler för att han ska slappna av lite.
- Ehh…jo, skulle du kanske möjligen vilja gå på julbalen med mig? Frågar han snabbt som om han vill få det undanstökat.
Själv fattar jag ingenting. Han måste ha tagit fel person, det här är omöjligt! Men när jag ser honom se frågande ut inser jag sanningen.
Jag vet inte vad jag känner, men så här glad har jag nog aldrig varit förut. Hela jag måste lysa, för jag känner mig som en stjärna. Det känns som om jag går på en regnbåge eller att jag just blivit utsedd till att få Nobelpriset. Jag vet inte hur jag ser ut men troligtvis står jag och ler fånigt mot honom. Jag vill bara skrika och hoppa omkring och tjuta av glädje.
- Klart jag vill! Säger jag och ler troligtvis väldigt överdrivet mot honom. Han ser ut all bli glad och lättad och vi säger stelt hejdå. Jag sätter fart genom korridoren påväg till Stora salen.

Jag rusar in i rummet och hittar Eliza som sitter i en stol och skriver nånting.
- ELIZA, ELIZA, ELIZA, ELIZA!!!!!!!! Skriker jag.
- Ja, ta det lugnt vad är det?? Frågar hon och gnuggar sig i ögonen.
- Du vet julbalen nästa vecka? Jag ska gå på den med Jeremy!! Eliza gnuggar sig i ögonen och skakar på huvudet som om hon inte tror sina öron.
- Jer… Jeremy Abbot?!?!? Frågar hon förvånat och det märks att hon inte tror mig.
- Ja, han!! Säger jag och ler stolt.
- Men vad kul!!! Själv har jag ingen vidare tur... , säger hon men blir avbruten av Filch.
- Det är några flickor här som vill träffa miss Sasha! vräker han. Jag blir förvånad men reser mig ändå och går bort mot porten. Jag kliver ut och möts av en svidande käftsmäll.
Smärtan genomstrålar mig och jag är tvungen att vika mig dubbel. Jag rör vid kinden och blir kladdig på fingrarna samtidigt som någon harklar sig. Jag reser mig mödosamt upp och drar efter andan när jag stirrar in i Rosies blåa ögon. Jag stapplar bakåt medan hon går mot mig och börjar tala.
- Ge mig Jeremy! Fräser hon.
- Va? Nej! Det var han som frågade mig!! Säger jag förvånat.
- Det spelar ingen roll vem som frågade, det viktigaste att du kommer på ett sätt att göra så att han går på balen med mig istället! Fräser hon igen och ser riktigt ilsken ut.
- Men nej! Säger jag förtvivlat.
- Jo! Först fick du oss att verka dumma genom att välja Eliza framför oss. Nu får du mig att verka dum genom att ta min pojkvän!
- Han är inte din pojkvän! Säger jag.
- Så gott som!! Säger hon. ”Och det är bäst för dig att du fixar det!” säger hon lömskt och vänder på klacken. Själv står jag kvar och darrar medan Eliza kommer utspringnde.
- Vad hände????? frågar hon.
-Jag sitter i en rejäl knipa! får jag fram innan det svartnar för ögonen.

GAH vad bra!

Bevakar med stort B! Så sjukt bra! Du har talang!!!