Är det någon där ute?

"Jag kan sitta utanför badrummsfönstret. och vakta." Hon ler. "Jag fryser inte och du kan lita på oss."

(Om vi ofrivilligt förvandlas på kvällen blir det kanske på det viset?)

(Okej, det går bra)

"Tack", säger Gora.

Hon går sedan in i ett sovrum för att se sig omkring då dörren plötsligt smälls igen. Det måste varit tvärdrag, tänkte hon, då fönstret var helt öppet.

"Hej, Gora", säger en otäck stel röst.

Gora ser sig omkring, ingen syns till...ända fram tills hon vänder sig till dörren igen.

Där stod en bekant person.

Hon hade korpsvart långt hår som spretade mot alla håll, en röd festklänning, blodiga händer, gulgröna ögon, lång näsa och ett flin som var mycket brett.

Hon höll fram en dolk.

"Stå still, och var tyst, det här tar bara en sekund", sa hon och var på väg att hugga till.

Gora skrek.

(jag vill hällre att man kan välja men det blir svårt att måtstå))

(Okej, men kan det inte vara så att man kan bara göra det under fullmåne, men man kan välja när eller om man ska förvandlas, men ibland är det svårt att stå emot och då blir man det automatiskt, men skulle någon kunna hjälpa Gora?)

((varje kväll kan de förvandlas men mer svårt att stå emot vid fullmånen ja

(Okej, men kan du fortsätta?)

(minihäststur

(Det låter bra!)

Hon hörde ett skrik, inte helt olikt det hon hört tidigare. Gora! var hennes andra tanke. Hon går genast åt hållet där skriket kommit ifrån den stängda dörren får henne att stanna, hon vill gärna prata med Alisha först.

Electra ska precis huga Gora så hon flyger undan och Electra tappar balansen. Därefter springer hon mot dörren.